Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 9: 2 KUNOLOGISKA OCH ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. 15
Halljindr hann
hrôpiu hans
bilda ett par trestafviga versrader1. Hvad som bekräftar,
att dessa ord afsigtligt blifvit fogade i versform, är att de
två efterföljande orden sitr garpum äfven bilda en
tre-stafvig vers och att konstruktionen med blott dat, garpum
här tydligen blifvit vaid för rytmens skull. Dessa ord
kunna svårligen ordagrannt betyda annat än sitter i
gårdarna och det naturliga och regelbundna uttrycket
härför hade varit sitr i garpum, som otvifvelaktigt hade blifvit
valdt af runristaren, om han icke velat sätta orden i
vers-form. Vi hafva emellertid i Eddan ett exempel, som visar
att i mycket gammal tid verbet sit ja kunde förenas med
blott dat. på frågan hvarest?, nämligen Rigsjmla vers 47
(Bugges upplaga):
(På) kvåö pat kråka,
såt kvisti ein.
Att här står blott dat. kristl kan icke bero pä ett
afskrifvarefel, emedan genom en præpositions insättande
versen blir felaktig. Jag förmodar, att den ovanliga
konstruktionen med ensam dat. vid sit ja här såsom i
Gårdby-inskriften blifvit vaid för versens skull3.
1 Det ser visserligen egendomligt ut, att två af rimstafvarne äro
i skriften utelemnade. Men i talet kunde de icke saknas och de voro
dessutom lätta att supplera för den med tidens skrift och språk
förtrogne. Ett sådant utelemnande af h, som förekommer i andra
landskaps folkspråk, är okändt i öländskan. Det är möjligt, att runristaren
uteslutit dessa lätt tilltänkta tec»ken och skiljetecknen, som borde stå
framför dem, blott af hänsyn till rummet, som mot slutet af slingan
började blifva knappt.
2 Beträffande reglerna för den fornnordiska versläran få vi hänvisa
till Sievers epokgörande Beiträge zur Skaldemetrik, i Pauls u. Braunes
Beiträge, b. VI, VIII och X samt P rob en einer metrisclien Herstéllung
der Eddalieder, Tubingen 1885 (program).
3 Professor Wisén fäste min uppmärksamhet på det anförda
exemplet i Eddan, då jag april 1885 redogjorde för Gård by inskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
