Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 9: 2 RUNOLOGISKA OCH ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. 19
höga ställning i samhället. Om derför, när Härtrud lät
resa en minnesvård öfver sin aflidne son Smed, hon hade
en annan son, som intog en framstående ställning som
väring i Ryssland, hade hon all anledning önska, att detta
framhöllls i inskriften, då hon deremot icke haft någon
anledning låta omtala hans vistelseort, i fall han sutit
hemma i Gårdby. Vi kunna således af hvarjehanda
omständigheter sluta, att uttrycket skr garpum på
Gårdby-stenen’ verkligen har afseende på Ryssland. Men jag måste
likväl fasthålla min åsigt att sjelfva uttrycket är tvetydigt.
Runristaren, som såg detta, kunde icke afhålla sig från
att skämta med efterverlden och tillade derför de ofta
omtalade orden midt på stenen. Men härvid har han
troligen varit ledd af ett annat motiv; han synes hafva
varit mycket angelägen visa att han var icke blott en
runkunnig, utan också en verskunnig man; ty orden:
Branch ritu jak,
pu râpa kann(t),
bilda ett regelbundet verspar i versslaget kvipuliåttr. Att
versformen är åsyftad, bevisas både genom utelemnandet
af obj. till ritti och genom ordens ordning, som ej är den
för prosa naturliga.
Inskriftens ålder kan temligen noga bestämmas. Den
kristna symbolen, som är inristad midt på stenen, visar
att stenen ej kan vara äldre än midten af elfte
århundradet, i synnerhet om vi betänka, att de östliga delarna
af vårt fädernesland voro de, som sist blefvo kristnade.
Men den kan ej heller vara yngre, då den är rest efter
en man, hvars broder tjente som väring i Ryssland. Ty
väringafärderna till detta land upphörde just vid denna
tid; 1043 är det sista år väringarna omtalas som
hjelp-trupper i den ryska hären1. Vi kunna således tryggt
1 Se Wilhelm Thomsen, Ryska Rikets grundläggning genom
Skandinaverna, öfversatt af Sven Söderberg, s. 109. (Nr 30 i Ur vår tids forskning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
