- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Nionde delen /
12

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstnärliga smak och tekniska skicklighet. Men det är
obestridligen något svårt att finna sig i den föreställningen, att
dessa vida, tunna, bräckliga silfverskållor med — under
den bästa tiden — fina, upphöjda, derigenom särskildt
ömtåliga bilder skola hafva gjort tjenst som mynt —
under vandringen ur hand i hand måste bildernas fägring
löpa fara att nötas bort, man kan icke tänka sig, att så
bräckliga mynt släpptes ned i en pung, der det ena skafde
det andra[1]. Man har ock dragit sig för att i
brakteaterna se mynt, man har sökt förklara dem på flere olika
sätt. Man ansåg en tid ganska allmänt, att de voro
prydnader, ämnade att fästas vid kläderna — brakteatliknande
beslag hafva, såsom redan blifvit antydt, förekommit under
medeltiden — eller att de voro kapslar afsedda att
omsluta hostian. En sådan uppfattning låg ganska nära till
hands.

Å ena sidan olikheten med den form för mynt, som
under århundraden och årtusenden funnits lämplig, å den
andra finheten i bilderna å de bästa brakteaterna hafva
framkallat — och äfven detta måste vi finna förklarligt —
den föreställningen, att brakteaterna voro hvad man på
nutidens språk kallar medaljer, schau-, denk- och
prachtmünzen d. v. s. myntliknande föremål, som icke voro
afsedda för handel och vandel. Men mot detta antagande
hafva framställts flere fullt befogade invändningar. En
medalj är afsedd att för långa tider bevara minnet af en
person eller en tilldragelse. Huru skulle man för en så
tunn medalj som brakteaten kunna påräkna någon
varaktighet? När man slår en medalj till bevarande af något
minne, sörjer man helt naturligt för att å medaljen må
tydligt ses, hvilket minne den skall hugfästa, och detta
ändamål vinnes lättast genom den inskrift, som anbringas


[1] Fynden visa, att man gerna förvarade brakteater af samma
slag ordnade i staplar, så att framsidans upphöjda bild fyllde
insänkningen i baksidan af det närmast öfver liggande myntet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:42:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/9/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free