Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
utenfor Herbern, ja, et vittig hode foreslo i avisene at «Fram»
burde plaseres på toppen av Gallhøpiggen ! Sam Eyde vilde
ha skuta satt inn i et glasshus på den vordende broen over
Frognerkilen.
Måten å bevare «Fram» på blev drøftet mange ganger,
dels i komiteen, dels i samtaler mellem Otto Sverdrup og
andre. Det var Sverdrups idé at den skulde på land. Tanken
om å bygge skibet inn i fullt oprigget stand blev senere
utkastet under en samtale. Vi tenkte oss at vi kunde få en
nesten hvilkensomhelst tomt vi pekte på av statens eller kom
munens grunn til landsetning av «Fram». Det området vi fra
først av festet oss ved var et areal mellem Frognerkilen og
Folkemuseet. Her tenkte vi oss «Fram» landsatt i en museums
park, hvor det kunde bli plass for Sjøfartsmuseet og Polarmu
seet, i direkte forbindelse med Folkemuseet og videre med
vikingeskibene. Vi lærte imidlertid snart at det ikke var så lett.
Myndighetene betraktet ikke «Fram» som en slik attraksjon
som vi gjorde. Det var forøvrig efter Sverdrups død tomte
spørsmålet for alvor blev aktuelt. Han slapp å opleve det verste.
Det blev meget snart enighet om den opfatning at skuta
måtte bygges over, hvis man skulde ta sikte på å bevare den
gjennem en lengre fremtid, d. v. s. hundrer av år. Dermed
antok planen straks forholdsvis store dimensjoner. Men den
fikk også støtte av sterkere krefter. Otto Sverdrup hadde sine
egne ideer om selve landsetningen. Han var inne på den
tanken at idrettsungdommen skulde samles og trekke skuta
på land efter de beste mønster fra gamle tiders skibdragning.
Det kunde blitt en fornøielig scene.
Otto Sverdrup døde 26. november 1930.
Arbeidet blev senere fortsatt av andre.
Når «Fram» ikke gikk til grunne, tilkommer æren for
dette først og fremst Otto Sverdrups utrettelige arbeide, videre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
