Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Midsommarstång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall fastslå deras ställning som överklass. Kanske
det inte är i näsan tonen ligger, men någonstans
är det, jag ger fan var för resten. Prosit!
*
För ett par timmar sedan stod en regnbåge
med klart spektrum och vid båge över hamnen.
Bakom den lågo hav och moln mörkblå och en mås
lyste vit och svart innanför den. Och ett litet segel
längst ute. Det fladdrade som om de höllo på att
ta in rev, och jag önskade dem lycka i deras
företag, ty jag vet hur svårt det kan vara att ta in rev
under storm. Vad det blå med solen i verkar
himmelskt efter en åskby! Det är som en befrielse.
Man vill famna universum. Man vill skratta. Man
är glad och blir djärv. Och är man under segel,
blir det långgrogg. Detta är en parentes.
*
Man har saxar och stag i ordning och
majstången börjar höja sig. Den är tung av björklöv
och toppen går uppåt bara tum för tum. Alla
kommendera. Det är sjöfolk och flickor som hålla i
stagen och var och en ger råd. Det skrikes, det
skälls. Det är mera väder än muskler och
eftertanke. Men det är liv och barnkammarlek och ett
mål — detta att få stången rest. Skräddaren är
värst. Han springer från stag till stag och hans
röst ljuder samlande och manande som en stor
demagogs. Plötsligt passerar han mig, där jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:47:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aoh/0127.html
