Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Tromsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och stampa, tills vi få lä under Kvalö, ty han blåser
västlig. Och efter 12 timmar från Salangen, alltså
klockan 7 på kvällen, skymtar Tromsö som en
japansk lavering genom den börjande skymningen.
Detta är alltså Tromsö!
Det är ebb och vi få äntra upp i livbåten
för att komma i land. Så här års är ankomsten
av en ångbåt till Tromsö en händelse, och den
sysslolösa delen av staden är nere vid kajen för
att beskåda och undra. Jag passerar genom skaran
med en likgiltighet som inte är alldeles fri från
affektation. Jag hör en röst med något av
hotellbetjänt i sig osäkert fråga: Grand Hôtel? Men
frågan föll på sin egen orimlighet, ty årstiden är
icke turisternas. Jag är nämligen här för att köpa
solida grejor till min nya kutter, och jag vill vara
så fjärran från begreppet turist, att jag nästan
känner mig generad över den glimt av
människokännedom, som möjligen låg bakom frågan. Detta
är väl uppriktigt, om något?
Vi starta uppåt staden. Men Tromsö är ju
en riktig stad med folkliv och rörelse på gatorna!
Jag hade väntat mig en by i vinterdvala med ett
och annat mödosamt nymornat och melankoliskt
öga bakom en ojämn ruta betraktande vandraren.
Här trängas stöddiga Nordlandsbor i storstövlar
och bussiga kavajer. Här skrattas, sjunges,
småbrottas på gatorna, som för resten litet varstans
påminna om Hamburgs eller Lübecks eller Stettins
hamngator. Här dryftas viktiga saker, man håller
varandra i kragen och skriker — och talet rör fisk
och flickor, öl och pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
