Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så brant, att det ej kan stormas, behöfves ingen vall, på de svagaste
ställena kan det behöfvas dubbel vall eller åtminstone små utanverk.
Variationerna blifva på detta sätt mångfaldiga. Fig. 9 och 10 visa
ett par. Ibland är en på alla sidor långsluttande höjd befäst med
en formlig ringmur, enkel eller dubbel (en dubbel finns t. ex. vid
Salsta i Uppland).
Vanligen finns inom borgen någon utgräfning för uppsamlande
af vatten, ett viktigt behof för belägrade. Stundom kan man
iakttaga små upplagda högar af kaststenar. Eljest äro fynd inom dessa
borgar mycket sällsynta. De ha ju förmodligen endast i nödfall
varit bebodda, och på de nakna berghällar, hvaraf deras mark till
största delen består, ha inga kulturlager hunnit hopa sig. I borgen
vid Runsa i Uppland (fig. 9) har man dock funnit betydliga
kulturlager och i södra hörnet en ordentlig eldstad; där hittades också
några fornsaker från sista slutet af hednatiden eller början af
medeltiden. I en borg nära Gryts kyrka i Södermanland finnas verkliga
grundvalar till hus. Äfven grafhögar äro iakttagna inom sådana
borgar, t. ex. i en vid Edsbro i Roslagen. Men då inga
undersökningar ännu hunnit göras på dessa ställen, vet man ännu ej, om
alla våra bygdeborgar liksom de på Björkö och vid Runsa tillhöra
hednatidens slut, eller om somliga äro äldre. I sydligare länder har
man inom dylika bergfästen gjort rikliga fynd från olika förhistoriska
perioder, ända från slutet af stenåldern.
Betydligt afvikande från Sveriges öfriga borgar äro en del sådana
på Öland. Dessa ligga mestadels midt på den fullständigt plana
högslätt, som upptar största delen af ön. De utgöras af cirkelrunda
eller ovala, ganska höga och breda ringmurar, byggda af
kalkstenshällar. Inom dem finnas stundom långsträckta grundvalar till hus;
den mest bekanta af dessa borgar, vid Ismantorp i Långlöts socken,
är uppfylld af ett formligt nät af sådana husgrunder (fig. 61). Äfven
de öländska borgarnes datering är ännu oviss.
På södra Gotland har man långt ute i den nyligen sänkta
Va-städe myr uppmärksammat en större cirkelrund vall, hvari äfven
träplankor förekomma; troligen är också den en gammal befästning.
C. Grafvar och minnesv&rdar.
1. Stenkammargrafvarne från stenåldern.
Bland våra allra märkligaste fornlämningar äro de af stora
stenblock eller hällar uppförda grafkammare, som kallas stendösar, gång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
