- Project Runeberg -  Sveriges fasta Fornlämningar från Hednatiden /
43

(1904) [MARC] Author: Oscar Almgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

i Alsens socken, Jämtland. Dessa hällristningar afvika ej obetydligt
från de sydskandinaviska, särskildt äro älgar här talrikt framställda.

I en ganska liknande stil äro (älgar?) renar, björnar och andra
djur atbildade å de egendomliga hällmålningar i outplånlig rödfärg,
som man upptäckt på några ställen i Jämtland och Herjeådalen
(se nedan fig. 68). Man har jämfört dessa målningar med snarlika
som förekomma i Sibirien och Ural; och det är ej otroligt, att
de, liksom de med dem besläktade ristningarne, härröra från det i
norra Sverige bosatta folk, som har sina stamfränder österut,
nämligen lapparne. Men hvilken tid dessa bilder i så fall tillhöra,
det ha vi f. n. ingen möjlighet att afgöra.

De sydskandinaviska hällristningarne tillhöra nog ej blott den
äldre bronsåldern, utan äfven dennas yngre delar; däremot ha vi
intet bevis för, att några af dem skulle ha tillkommit så sent som
under järnåldern. I alla händelser förekomma ristningarne af denna
art aldrig i förening med runinskrifter1.

2. Runristningar.

Runskriften blef känd i Norden på 200-talet eft. Kr., men de
äldsta inskrifterna finnas på lösa fornsaker af metall, trä eller ben.
Först ett par århundraden senare synes man ha börjat inhugga dem
på stenar såsom grafskrifter. Det är dock endast ett fåtal af våra
runstenar, som hafva inskrifter med den äldre, af 24 runor bestående
runraden, hvilken var i bruk till inemot 900, och hvars utseende
visas af fig. 41. Exempel på en sten med sådana äldre runor gifver
oss fig. 40, från Möjbro i Hagby sn, SV om Uppsala; på densamma
är också en ryttarfigur inhuggen, utförd i en helt annan stil än de
gamla hällristningarnes bilder.

Dessa äldsta runinskrifter äro affattade i en mycket uråldrig
form af nordiskt språk och vanligen ytterst svåra att tolka.

Runstenar af denna grupp äro kända från Blekinge, Bohuslän,
Vester- och Östergötland, Värmland, Södermanland, Uppland och
Gotland.

Den yngre runraden består af endast 16 runor och utgör en
förenkling af den äldre. Dess vanligaste utseende visas af fig. 42.
Det fanns emellertid flere variationer af densamma. Den största och
märkligaste svenska runstenen, fig. 64, som står vid Röks kyrka i
Östergötland, har sålunda ganska afvikande runformer, hvilka äro

1 På en hällristning vid Utby i Herrestads sn nära Uddevalla finnas
visserligen äfven några runor inhuggna,’ men det har visat sig, att detta
j-oligen blifvit gjort i nyaste tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:48:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aohednatid/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free