Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8i
själikänslan öfver den ställning det genom sina bragder nyss
tillkämpat sig, uppstod då hos vårt folk en stark åtrå att lära känna
sin forntid, sitt ursprung. Det var nu, som Olof Rudbeck och hans
skola uppbyggde sina stolta men fantastiska läror om »de yfverborne
Svear och Göter» och deras nordiska rike Atlantis, från hvilket
grundläggarne af Tröjas stad, af Egyptens rike och andra forntida
välden härstammade. Det var naturligt, att denna forskning med
ifver begagnade sig af fornlämningarne, särskildt runstenarne, som
källor. Den tiden trodde man sig t. ex. på en runsten läsa om en
man som besökt Galileiska hafvet och Sodom(!); vår tids nyktrare
forskning har i samma ord igenkänt — Kalmar sund!
Men dessa öfverdrifter i slutsatserna hindrade icke, att denna
tids forskare gjorde stor nytta genom insamlandet af materialet.
Rudbeck’s »Atlantica» innehåller sålunda talrika uppgifter om
fornlämningar. Runstenar uppsöktes och aftecknades af Olof Verelius
(† 1682), som 1662 blef professor i fäderneslandets antikviteter vid
Uppsala universitet, och framfor allt af riksantikvarien Johan Hadorph
(† 1693), hvilken åvägabragte en väldig samling träsnitt af
runinskrifter, som dock offentliggjordes först 1750 i J. Göranssons
»Bautil».
Karl XI:s förmyndareregering utfärdade 1666 på rikskanslären
Magnus Gabriel de la Gardie’s tillskyndan ett påbud till
krono-fogdarne och kyrkoherdarne i riket, att hvar inom sitt område
uppsöka »alla antikviteter som där kunde finnas, såsom alla runstenar
och bergsrunskrifter, alla store hopburne konunga- och jättegrifter
samt andra märkeliga ättebackar». De till följd häraf ingångna
förteckningarna förvaras ännu i Kungl. Biblioteket, bundna i två
volymer med titeln Ransakningar om antiqvitetema 1667—1684, och bilda
den första stommen till Sveriges antikvariska topografi. 1
Naturligtvis var det blott de mest i ögonen fallande fornlämningarne man
ännu förstod sig på att iakttaga.
Detta gäller äfven om de forskningar som riksantikvarien Johan
Peringskiöld († 1720) företog i en mängd landskap. Hans
anteckningar finnas i Kungl. Biblioteket i 10 volymer. I tryck hann han
endast utgifva två delar af sitt stort anlagda verk »Monumenta
Sveo-gothorum», hvilka delar omfatta Vaksala och Ulleråkers häraden i
Uppland jämte Uppsala stad (utkommo 171 o och 1719).
Med Karl XII:s död och stormaktsväldets fall störtade äfven
Rudbecks läror samman för en nyktrare kritik. Men som vanligt
1 Utdrag ur dessa och andra äldre anteckningar om fornlämningar
finnas, topografiskt ordnade, i de Palmskiöldska samlingarne på Uppsala
Universitetsbibliotek (hopbragta af Elias Palmskiöld † 1719).
Sveriges fasta fornlämningar. 6
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
