Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»3
Till detta skede höra vidare pastor N. J. Ekdahls antikvariska
reseberättelser samt prostarne Bexells och Ahlqvists
landskapsbeskrif-ningar öfver Halland och Öland.
I början af 1840-talet uppträdde tvänne forskare, som med
den största entusiasm ägnade en lång följd af år åt uppsökandet af
fornlämningar: pastor A. E. Holmberg († 1861) som studerade
Bohuslän, samt vice häradshöfding Richard Dybeck hvilken ända till
sin död 1877 på årliga vandringar genomströfvade flere provinser,
i främsta rummet Mälarlandskapen, antecknande såväl fornlämningar
som sägner, folkvisor och folkmusik. 1
Han offentliggjorde sina forskningar i talrika arbeten,
hvaribland böra nämnas tidskriften »Runa», som utkom 1842—50 och
1865—76, det lilla planschverket »Svenska minnesmärken»
(1851) samt en liten för allmogen afsedd »Kort anvisning till
kännedom om svenska minnesmärken» (1844). Om hans stora runverk
skall talas nedan.
Sedan Kungl. Vitierhets Historie och Antiqvitets Akademien i början
af 1840-talet erhållit ett årligt statsanslag till bekostande af
arkeologiska forskningsresor inom landet, tog den under den energiske
riksantikvarien B. E. Hildebrands sekreterareskap allt mera ledningen
af arbetet med fornlämningarnes upptecknande. Nu utvecklades,
särskildt under 1860- och 7o-talen, en synnerligen liflig verksamhet
på detta område. Mellan 1861 och 1870 var på Akademiens stat en
särskild antikvitetsintendent tillsatt för sådant arbete; denna post
bekläddes först af d:r P. A. Säve, sedan af frih. N. G. Djurklou.
Dessutom verkade under dessa decennier en hel stab af andra
forskare såsom Akademiens stipendiater. Deras- med större eller
mindre utförlighet utarbetade reseberättelser skola nedan närmare
omtalas; särskildt omfattande arbeten utfördes af rektor N. G. Bruzelius,
artisten frih. Olof Hermelin, d:r Heiman Hofberg, d:r Karl Sidenbladh
och framför alla agronomen C. F. Nordenskjöld, hvilken fortsatte sin
ytterst samvetsgranna antecknarverksamhet till långt in på 1880-talet.
Akademiens dåvarande amanuens, numera riksantikvarien Hans
Hildebrand, som också deltog i dessa arbeten, gaf i Akademiens
Månadsblad program för verksamheten i uppsatserna »Sveriges
anti-qvariska topografi» (1873) och »Om arkeologiska ortbeskrifningar»
(1875). Han började också i samma tidskrift 1873 en artikelserie
»Våra fasta fornlemningar» (7 uppsatser, hvaraf en af O. Montelius),
den närmaste förebilden för här föreliggande skrift. I sitt stora
arbete »De förhistoriska folken i Europa» (1873—80) ägnar
Hildebrand ett särskildt, instruktivt kapitel åt »De fasta fornlämningarne».
1 Om hans verksamhet se Antiqvarisk tidskrift I, s. 187.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
