Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under ögonen, med föreställning om hans fel? sådant hade varit fast anständigare, än att uti församlingen sin öfverhet utskria. Allt detta föranlät konungen att befalla, det efter denna dag ingen reformation, utom hans egen befallning, måtte företagas, ej eller något förr i tryck utgifvas, än han det sjelf igenomsedt och bifallit. Erkebiskopen skulle se sig noga före i dessa stycken, eljest skulle konungen taga andra utvägar. Heldre än man sände unga och kitsliga prester ut ibland allmogen, skulle
man låta de gamla sitta vid gälden, hvaraf
mindre förargelse vore att förmoda, m. m.”
Lagom är bäst
Rådet i Lybeck sände 1539 en fullmägtig, magister Sebastian Erasmi, för att underhandla med konungen och begära stadfästelse på deras förra privilegier m. m., hvaruti de gjorde allt för höga anspråk. Gustaf svarade honom med mindre smickerfulla ord, och yttrade bland annat: ”Man visste det Lybeck ifrån gamla tider vore vant att nyttja de svenska konungars nöd sig till förmon, nu vore ej de omständigheter
för handen. Riket stod uti sitt flor, fruktade ingen utländsk magt, egde styrka och förmögenhet; af hvad orsak skulle man då kasta sig som ett rof i lejonens gap? de måtte ej klaga att konungen hade förgätit de olideliga förmåner, som staden sig vid hans kröning betingade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
