Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu vid god helsa, hemställande* Gud, att
efter den tiden med H« M:t så laga, som hans
foderliga godhet syntes Och icke, som hertig Carl
ville; dock kunde man derutaf märka det
gamla ordspråket vara sant, nemligen: Hvad man
gerna ser, det talar man ock gerna om. Men
änskönt
sa hade varit, eller ock, när Gud
täcktes att så ske skulle, så vore hertigen ändå icke
närmast till riket, utan H. M:ts manliga afföda
allena, och dernäst dess unga broder hertig
Johan, så framt ed, bref och segel* hållas och [-handhafyas-]
{+handhafvas+} skulle/’
Förtidig gtadjé.
Då konungen 1598 om sommaren beslutat
resa till Sverige, mönstrade han i Marienburg
uti Polen sin krigshär, som steg till 5000 man
och bestod af idel tappert och härdadt folk,
mest Ungrare, som förut tjent i turkiska krigen»
En tapper lifländsk adelsman, Jöran
Farensbach»
var fältmarskalk, och Johan Weijer, en polsk
starost, anförde
rytteriet. En mängd förnäma
svenskar, som af missnöje med hertig Carl
tagit sin tillflykt till konungen, befunno sig
ävenledes vid hären» Alla ansågo sig fullkomligt
säkra om segern, och under det de väntade på
befallning att inskeppa sig, roade sig några
herrar att utsöka ett rum i slottet, som de be-,
stämde till hertigens
fängelse, och der de
på
väggarne skrefvo åtskilliga verser som de ön*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
