Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[-Tt
Det-]{+Det+} beror få smaken.
Sigismund som ifrån sin spädaste baradom
uppfostrats i • katholska läran, lät äfven i en
mognare ålder märka att ban var denna lära
mycket tillgifven., hvarföre han äfven af
åtskil-lige höge och förnäme män i riket förmanades
att öfvergifva denna lära, och i stället hålla sig
till den rena evangeliska
tro», hvarförutan
hart
aldrig sk«lle få hugna sig af Sveriges
konungs-liga krona och sitt arfrike; men härtill svarade
ba.n: *7ag
Till heldre lefva uti den påfviska
religionen, utan att vara konung, än hafva både
>ike och kFona samma religion förutan/’
Följden häraT blef äfven att undersåterne fingo en
rättmätig orsak att uppsäga sin tro och lydnad*
Dubbelhet.
Då Sigismund återkommit till Polen
begärde Olof Sverkerson, som dit åtföljt honom, att
för sina trogna tjenster blifva benådad med
ade-lig sköld. Sigismund frågade honom då om han
ej uridéfskrifvit både liturgien och det motsatta
Upsala’ beslutet. Sverkerson kunde icke neka
att så förhöll sig, och konungen oförklarade då
att ’’den som visat sig så dubbel, vore ingen
hederlig man, aldraminst förtjent af adelig sköld
öch hjelm.”
En ny hederstitel.
I de besvär som Sigismund 1602 anförde
emot hertig Carl öfver dennes tillgörande att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
