Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Casimir med fredsanbud. Men denne senare ville
ej veta af någon underhandling, utan sade:
”Jag skall gifva svenskarne till frukost åt mina
tartarer, och kurfursten (Fredrik Wilhelm) skall
jag sätta, der hvarken sol eller måne skina/’
Med sådant svar återvände fransmännen till Carl
Gustaf. De berättade polska troppar nes antal
och afrådde från vågspelet att strida mot en så
öfverlägsen fiende. Cprl Gustaf svarade: ”Jag
känner nog polackarnas antal, men jag fruktar
dem icke; tvärtom, jag vore glad om en
hvar
bland mina fiender stode framför mig på detta
fält, så att jag kunde drabba tillsammans med
dem alla på en gång. Man utdelade fälttecken
och fältrop: en halmvase på hatten och orden:
3,i Guds namn!”
Lifsfara.
I slaget vid Warschau d. 18 Juli 1656 hade
polackarne, efter en stark fäktning och temlig
förlust, blifvit tillbakadrifna. På samma gång
hade en stojr svärm tartarer ridit förbi svenska
hären och hotade ryggen på den af hussarerna
i bröstet anfallna svenska flygeln. Men Carl
Gustaf skickade sin bror med fyra sqvadroner*
, hvilka lätt nog tillbakakastade de skriande och
svärmande halfvildarne, och det så kraftigt att
många jagades i ett träsk och drunknade. Carl
Gustaf fick likväl i. detsamma se en annan hop
af 6,000 tartarer, hvilken från en annan sida
sökte taga samma flygel i ryggen. Hastigt satte
sig konungen i spetsen för ett regemente och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
