Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
un han hade omkring ell tutfeade Riksdaler i
guld.
"Gif mig hälften”, sade konungen,
”jag
ser väl att du ej är i stånd att följa mig län*
gre, derför reser jag ensam/* Diiring bad att
fl hvila sig åtminstone 3 timmar, försäkrande
ett efter dessas förlopp, skulle han åter vara i
stånd att följa hans maj:t; han besvor honom [-att-]
{+au+} betänka de faror, som skulle hota honom
om
han red ensam. Konungen, obeveklig, lät [-gilva-]
{+giiva+} sig de 500 rrdlrua och befallde fram
hä-star. Förskräckt öfver konungens beslut,
företog $ig During en oskyldig list. Han drog
postmästaren afsides, och, pekande på
konungen, sade han: ”Denne man är min kusin och
vi resa tillsammans för samma aflar. Han ser
att jag är sjuk, men vill icke en gång vänta
tre timmar på mig; gif honom den elakaste
hästen ni har, och gif mig en chais eller
postvagn. Han lade två dukater i postmästarens
hand, hvarefter denne punktligt åtlydde hans
befallningar. Konungen
iick en hast som var
istadig, och halt. Han afreste äfven ens?m
kloekan 10 på aftonen, under en stark
blåst, snö
och regn. Hans reskamrat, efter ätt hafva
sof-vit några tirftmar, begaf sig på väg i en v$gn,
dragen af starka hästar» Sedan han hade till— [–ryggalagt några , mil,-]
{+•ryggalagt några.mil,+} upphann han i dagoingeo
kopungen, som, .då. han icke fick, hästen att ga
tå fort som han önskade, såg sig nödsadcad att
till fots upphinna nästa hästoipbyte*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
