Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synbara tecken af fattigdom i klädseln. Prinsen gick
genast till honom, frågade om hans vilkor, och
fann af de erhållna svaren, att han tjent länge
samt deltagit uti flere fälttåg; men att — emedan
befordringarne inom svenska arméen då skedde
genom ackorder, och han aldrig kunnat
förskaffa sig de nödiga ackordssummorna, hade han
beständigt blifvit förbigången, samt ämnade nu
ingifva en ansökning om erhållandet af en plats
ibland invaliderne. Prinsen lofvade sitt förord
till hans begäran, och visade honom ett ömt
deltagande; men tänkte derjemte på den brist,
för hvilken den gamle mannen skulle vara
blottställd, till dess hans ansökning hunnit blifva
beviljad. Prinsen bad derföre en af sina
kavaljerer uppfinna ett sätt, att erbjuda den gamle
krigaren ett understöd i penningar, utan att
derigenom stöta honom. Denne svarade, ”att
ingenting kunde blifva mer smickrande, än att
af H. K. H. sjelf emottaga en gåfva.” Med
tårar i ögonen tryckte prinsen derpå sin
penningpung i officerns hand, under yttrande: ”Jag
blyges att se en officer, som tjent med heder,
likväl vara i den belägenhet att behöfva ett
penninge-understöd af mig, som ännu icke knnnat
göra något för mitt fädernesland.” Officern
erhöll derefter en årlig pension.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>