Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reformationens fortgång 1525—1527. Det katolska preäterskapet och frågau
om Bibelns öfversättande. — Nya testamentet öfversatt 1526. — Konung Gustafs bref till
helsin-garne, den 26 maj 1526. — Gustafs »burspråk» med allmogen p& Upsala högar, maj 1526. —
Indragningen af Gripsholms kloster. — Verldsliga frälsets privilegier. — Prelaterne Johannes Magni
och Hans Brask. — »Ransakniug» om den nya läran. — Kyrkan måste ytterligare bidraga till
betalningen af rikets skuld. — Domen öfver mäster Knut och Peder kansler....... s. 99.
Yttre forhållanden 1526. — Skulden till Liibeck. Mötet i Liibeck, juni
1525, kommer ej till stånd. — Gotland och Bornholm i L ii beck s våld. — Konung Gustafs missnöje
med Danmark. — Åtgärder för betalning af Lubecks fordran. — Traktat med Holland. — Sören
Norbys nya försök att förhjelpa Kristiern till nordens riken. — Blekiug eröfradt af danskarne. —
Norbys flotta slagen, augusti 1526. — Freden med Ryssland bekräftad, september samma år. —
Norbys sista öden och död fl530)............................................. s. 108.
Andra dalupproret. 1527, 1528. Anledningar till missnöje. — Daljunkaren. —
Daljuukaren vinner anhängare i de nordliga dalsocknarna. — Dalkarlarnes klagopunkter. — Gustafs
»burspråk» med uplandsallmogen vid Gamla Upsala. — Dalkarlarnes sändebud hos konungen i Veste rås,
juni 1527. — Daljunkaren i Norge. — Gustaf krönes i Upsala, januari 1528. — Hans räfst med
dalallmogen vid Tunn, den 26 februari. — Daljunkarens flykt och död i Rostock samma år a. 113.
Yesterås riksdag 1527. — Örebro kyrkomöte 1529. Förhållandena i
Europa gynsamma för reformationen. — Reformationens framgång i Tyskland och Danmark. —
Riksdagens sammansättning. — Biskoparnes hemliga protest. — Kouuugens »framsättning&r» till
ständerna. — Ture Jönssons och biskop Brasks svar. — Gustaf afsäger sig kronan. — Ständernas
öfverläggningar. — Peder Galle och Olaus Petri. — Konungen återtager regeringen. — Vesterås
recess. — Vesterås ordinantia. — Början till riksdagsbeslutets verkställande. — Biskop Brasks flykt
och vidare ödeu. — Konungens kröning i Upsala, jan. 1528. — Örebro kyrkomöte, febr. 1529 8. 119.
Oroligheterna i Småland och Yestergötland 1529. — Riksdagen i
Strengnås 1529. Hofmästaren Ture Jönsson. — Biskop Magnus Haraldsson. — Upprorets
öfriga ledare. — Dess anledning och syfte. — Östgötalagman Holger Karlsson (Gera). — Mötet
på Larfs hed. den 20 april 1529. — Konung Gustafs bref till landsorterna. — Underhandlingar
med de upproriske. — Riksdag i Strengnäs, i juni 1529. — De anklagade upprorsledarnes dom. —
Vesterås recess stadfäst. — Domprost Göran Turessons upprorsförsök........... s. 133.
Skulden till Liibeck. — Klockupproret 1531. Möte i Varberg mellan om-
bud för de tre nordiska rikena, juli—aug. 1530. — Uppgörelsen med Liibeck 1529. —
Klock-skatten. — Klockupprorets börjau. — Dalallmogen utfärdar kallelse till riksdag i Arboga. —
Konungens burspråk på en af Upsala högar med allmogen, eriksmässan 1531. — Klockupprorets slut. —
Svensk kyrkohandbok (1529) och mässordning (1531). — Ny kyrkoordning (1529). — Nya
biskopar. — Gustafs förmäl ning med Katarina af Sachsen-Lauenburg, den 24 september 1631 s. 140.
Kristiern II:s sista restaurationsförsök. 1531, 1532. Kristierns
förhållande till kejsar Karl V. — Kristiern afseglar från Holland med 25—30 skepp och 6000—7 000
man. — Ställningen i Norge. — Kristiern hyllas af norska rådet som konung. — Hans infall i Viken,
januari 1532. — Akershus undsättning af en dansk-liibsk eskader. — Fördraget mellan Kristiern och
de danska befälhafvarne, den 1 juli 1532. — Kristierns fångenskap på Sönderborg (och död på Kal-
Inndborg 1559). — Konung Gustafs räfst med dalkarlarne, februari 1533.......... s. 146.
Grefvefejden. 1533—1536. Återblick på Sveriges ställning till Liibeck. — Liibeck
vid nyare tidens början. — Omhvälfningar inom staden. — Konung Frederiks död, den 10 april
1633. — Herredag i Kjöbenhavn, i juni. — Prins Kristian samtidigt hertig i Slesvig och Holstein.
— Brytningen mellan Liibeck och Sverige. — Lubecks omhvälfniugsplaner inom norden. — Kristofer
af Oldenburg infaller i Danmark och hyllas i Kristiern II:s namn. — Kristian III hyllas till konung
af jutska adeln, aug. 1534. — Bondupprpret i Jylland. — Kriget i Danmarks östra delar. —
Albrecht af Mecklenburg. — Slagen vid Öxnebjerg och i Lilla Bält, sommarn 1535. — Freden i
Hamburg, den 14 febr. 1536. — Pfalzgrcfve Friedrich, dansk kronpretendent. — Riksdagen i
Kjöben-havu, okt. samrna år. — Fördrag mellan Sverige och Liibeck (1537 och 1646). — Förnyad
sextio-årig fred mellan Sverige och Ryssland (1537).... ............................ s. 164.
Absolutistiska styrelsegrundsatser. Konung Gustafs bref till allmogen, 1539.
— Utländingar i Gustafs tjenst. — Konrad von Pyhy och Georg Norman. — Reduktionens fort-
gång. — Gustaf och det lutherska presterskapet. — Brytning med de första reformatorerne. —
Konungens maktfullkomlighet öfver kyrkan. — Hans »regeringsform» för Vestergötland, den 8
december 1539. — Andra åtgärder, vitnande om hans uppfattning af sin makt som konung. —
Arffor-eningen i Örebro 1540........................................................ s. 171.
Yttre förhållanden 1537—1542. — Backefejden. Fortfarande fara från
Tyskland. — Tvister med Dnumark. — Brömsehrotraktateu af den 15 sept. 1541. — Traktat mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
