Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige och’ Frankrike, i jnli 1542. — Dackefejdens orsaker. — Dess utbrott, maj 1542. — Gustaf
Olssons (Stenbock) tåg mot Vexiö. — StillestSnd med Dacke, juli 1542. — Svante Sture erbjuden
att blifra småländingarnes höfvidsman. — Dackefejdens fortsättning. — Nytt stillestånd pä ett år, i
okL — Konung Gustafs bref till allmogen i riket, den 30 dec. 1542. — Gustafs fiender i Tyskland
lofva Dacke hjelp. — Upproret utbryter & nyo, jan. 1543. — Möte i Örebro, den 19 jan. — Tre
härar inrycka på en gång i Småland. — De upproriske slagna och skingrade vid Asunden, i mars.
— Dacke skjuten på Rödsby skog i Bleking, juli eller sug. 1543. — Dackefejdens slut .... s. 181.
Tester&s riksdag 1544. — Reformationsverket under de sista
åren. Omslag i konungens styrelsesätt. — Riksdag i Vesterås, jan. 1544. — Vesterås arfförening,
dat. den 13 jan. samma år. — Den nya kyrkan. — Biskopsnamnets afskaffande. — Stiftens delning.
— Fortsatt indragning af biskops- och kapitelgodsen. — Reduktion af landtpresternes och socken-
kvrkorn&s hemman. — Fortsatt räfst med kyrkornas lösa egendom ........ .......... s. 195.
Yttre förhållanden 1544—1660. Fred mellan Danmark och kejsar Karl V, maj
1544. — Kristiern II afstår alla anspråk på nordens riken, juli 1546. — Riksdag i Strengnäs, jan.
1547. — Fred mellan konung Gustaf och kejsaren, i Bruxelles 1550. — Sverige och Lubeck. —
Förhållandet till Danmark. — Början till tvisten om »tre kronor». — Ryssarnes härjande infall i
Fioland 1554 och 1555. — Gustafs tåg till Finland, aug. 1655. — Svenskarnes misslyckade anfall
på Nöteborg. — Ryssarne belägra Viborg, jan. 1556. — Stillestånd med Ryssland, den 21 mars.
— Slutlig fred i Moskva, mars 1557. — Förvecklingarna i Livland. — Sveriges förhållande till
England och Frankrike ................................ .......................... s. 201.
Konung- Gustaf såsom regent. Konung Gustaf målsman för statens idé. —
Gustafs personliga ingripande öfver allt. — Kronans inkomster ökade och den fiuansiela förvaltningen
ordnad. — Formerna för den allmänna förvaltningen. — Gustafs ställniug till de kommunala
myndigheterna. — Hertigdömenas inrättande. — Gnstaf skapare af krigshär och flotta. — Hans
åtgärder för främjande af handeln och öfriga näringar. — Hans ställning till den andliga odlingen s. 212.
Konung Gustafs samtida, fa milj forhål lan den och personlighet.
Konung Gustafs motståndare bland den gamla tidens män. — Hans förnämsta medbjelpare vid
reformationsverket och inom den inre styrelsen i allmänhet. — Gustafs gemåler. — Hans förhållande
till F.rik. — Anledningarna till brytningen emellan dem. — Riksdagen i Stockholm, jnni 1560. —
Konungens afskedstal till Btänderna. — Hans död den 29 sept. 1560. — Gnstafs personlighet s. 237.
ERIK XIV (1560-1568).
Inre förhållanden 1560—1563. Riksdagen i Arboga, april 1561. — Arboga
artiklar. — Inrättningen af »konungens nämd». — Tavernpenningarnas beviljande. — Eriks kröning,
juni 1561. — Grefve- och friherrevärdigheternas inrättande. — Frälseståndets ställning i allmänhet
vid böljan af Eriks regering. — Rusttjenstordningen 1562. — Säterifriheten. — Åtgärder rörande
de under konung Gnstafs tid indragna kyrkogodsen ................................. s. 250.
Grundläggningen af Sveriges östersjövälde. — Brytningen mellan
konung Erik och hertig Johan (1563). Förhållandena i Liviand. — Förvecklingar med
Polen. — Hertig Johans giftermål med Katarina (Jagellonika), den 4 okt. 1562. — Johan anklagad
för landsförräderi, den 23 april 1563. — Domen öfver Johan. — Hertig Johan tagen till fånge i
Åbo och jemte gemål förd till Gripsholm, aug. 1563 ............................... s. 259.
Nordiska sjuårskriget, skedet 1563—1567. De livländska förhållandena nytt
tvistefrö med Danmark. — Eriks frieri till Elizabeth, Mary Stuart och Christine af Hessen. —
Svenska sändebuden till Hessen qvarhållas i Kjöbenhavn. — Jakob Bagge och sjöstrideu vid
Bornholm, den 30 maj 1563. — Danmark och Lubeck förklara Sverige krig. — Elfsborg tages af
dan-tkarne, den 4 sept. — Fälttåget i Norge 1564. — Sjökriget under BBgge och Klas Kristersson
(Horn) 1564. — Kriget i Livland 1564. — Kriget 1565: Horns segrar till sjös. Varberg eröfras
»f svenskarne, den 15 sept. Slaget vid Axtorna, den 20 okt. — Horns segrar 1566. — Horns
död. — Vinterfältt&get mot Norge 1567. — Nederlaget vid Runafer, den 3 febr. 1567. — Eriks
ooderhandlingar med Ryssland 1566 och 1567 ....................................... s. 263.
Stnremorden 1567. Konung Erik som regent. — Hans onda lidelser. — Göran
Persson. — Orsaker till brytningen mellan Erik och högadeln. — Svante Sture och hans söner. —
Nils Stures skymfliga intåg i Stockholm, jnni 1566. — Eriks plan på giftermål med Karin
Månsdotter. — Rättegången på Svartsjö. — Riksdagen i Upsala, maj 1567. — Mordgerningarna den 24
maj. — Eriks försoningsförsök. — Domen öfver Göran Persson. — Eriks förlikning med hertig
Johan. — Hertig Johan och rådet lofva att erkänna Karin Månsdotter som drottning . s. 278.
Konung Eriks afsättning 1568. Kriget med Danmark hösten 1567 och vintern
1568. — Göran Persson åter vid makten. — Konungens bröllop med Karin Månsdotter, den 4 jnli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
