69 (Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

myckna goda vore, som med många eder på de ltibskes vagnar utlofvats.
Med stigande vrede utropade han till sist: »Du skall en gång få skam härför,
din arge förrädare!» grep efter sitt svärd och skulle stött ned honom, om ej
de närvarande herrame trädt emellan. Så bitter var for Gustaf känslan af
hvad honom i Malmö vederfarits, att han, då b an åter befann sig inom sitt
rikrø gräns, skall ha lofvat »att han aldrig derefter ville stiga derutom så
länge han lefde»; hvilket också skedde, säger krönikan.

Hans vrede mot lUbeckarne var fullt befogad. För sina fördelar hade
de lockat honom till företaget mot Gotland, för sina fördelar lemnade de
honom i sticket. Dagen efter beseglandet af Malmö recess mottogo de som
lön för sitt handlingssätt af konung Frederik försäkran om att under en viss
tid årligen erhålla en del af inkomsterna af Gotland. Och lika som de ett par
veckor före mötet i Malmö fått sina företrädesrättigheter i Norge bekräftade,
så mottogo de några dagar derefter stadfåstelse på sina friheter i Danmark.

I följd af recessens bestämmelser återvände svenska krigsfolket i böljan
af oktober 1524 från Gotland, men Norby blef qvar. Vare sig att han ansåg
recessens bestämmelser angående honom som ett brott emot den
öfverenskom-melse han ingått med konung Frederik, eller han eljest misstrodde denne, nog
af, han fortfor att innehafva Visborg, och då danska regeringen förbjöd
tillförsel till Gotland, böljade han åter sina kaperier. 1 detta afseende var
förhållandet således åter detsamma som före det svenska tåget till ön.

Den inre styrelsen under de första åren af Gustafs regering.

1523—1524.

Gustafs personliga ingripande i styrelsen. — Hans redogBrelse för rikets utgifter. — RådsmSte i
83-derkiping, den 11 oktober 1523. — Det nnderhaltlga myntet. — Riksdag i Vadstena, december 1523—januari
1524. — RådsmBte i JSnkBping, i juli och augusti, och m9te i Vadstena, i oktober samma år. — Kronans finan*

sid» still ning. — Firllnings rätten. — Utllndlngar i rådet.

Tåget till Gotland, som så illa motsvarade konung Gustafs förhoppningar,
var för honom i det afseendet särskiidt skadligt, att det ökade de ekonomiska
svårigheter, hvarmed han allt ifrån befrielsekrigets böljan haft att kämpa
och som i den mån detta fortgick blefvo allt större. Med dem stodo andra
i nära sammanhang, och den unge konungen måste anlita all sin kraft, all
<len sega uthållighet, hvaraf han var mäktig, för att ej af dem öfverväldigas.
Bristen på dugliga och pålitliga män gjorde, att hela bördan kom att hvila
nästan uteslutande på honom sjelf, personligen måste han ingripa i allt,
genom resor i de olika landsdelarna skaffa sig kunskap om förhållandena, göra
sina åsigter gällande och genom ord, bref eller handling jemka hvad som var
i olag och aflägsna de anledningar till missnöje, som bland ett efter
befrielsekrigets stora rörelse knapt lugnadt folk lätt kunde vinna insteg och
framkalla oro och motstånd. Vid marknader, vid rådsmöten eller andra
sammankomster, större ’eller mindre, för flere eller färre landsorter, den ena eller
andra samhällsklassen, öfver allt begagnade han tillfallet att upplysa, under-

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/aosh3/0069.html

		Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 / 69 (1878) Author: Oscar Alin Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|