- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
91

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tore Jönsson den, om hvars bistånd Hans Brask egentligen sökte försäkra
sig. I upprepade bref beklagade han sig för honom öfver hvad sora skedde
mot kyrkans privilegier och sökte visa honom, att kyrkans och det verldsliga
frälsets sak vore densamma. Luthers afsigt hade varit att »förnedra all
adel», skrifver han i ett bref; och då han i ett annat beklagar sig öfver att
kyrkans friheter våldfördes, tillfogar han: »När de och ridderskapets varda
förkrankta, veta vi ej hvad andra privilegier riket kan hafva»; han ber
honom meddela hvad honom synes »till godt råd, att andligt och verldsligt
frälse måtte blifva vid sin tillbörliga makt». Våldsamt motstånd ville Hans
Brask ej tillgripa. Det var andra kyrkans män som försökte den utvägen.

Första dalupproret. — Kristiern II:s restaurationsplaner 1535.

Dalupprorcts orsaker. — Sören Norby och Kristina Gyllenstjerna. — Peder kanslers och mister
Kants stimplingar. — Dalkarlarnes bref till Gnstaf, den 1 maj 1525. — Krigshändelserna i Skiae och Bleking.
- Kalmar slott förloras genom Berent von Xehlens förräderi. — Återtages af Gnstaf med stormande hand i
jili 1525. — Gnstaf i Dalarna: första dalupprorets slut, oktober 1525. — Nils Store. t

Allmogen hade i Sverige under Engelbrekt blifvit väckt till en rörelse
som varade öfver hundra år. Dess våldsammaste yttring var det af Gustaf
Eriksson ledda befrielsekriget, som fulländade Engelbrekts och Sturarnes verk.
Den betydelse allmogen under dessa mäns ledning vunnit yttrade sig i ett
upplifvande af den gamla kommunala sjelfstäudigheteu, som under den
aristokratiska utvecklingen på 1300-talet varit nära att qväfvas, och den födde
på samma gång en sjelftillit och ett sjelfsvåld som hotade att göra hvaije
regering omöjlig. Det blef konung Gustafs uppgift, och ej den minst svåra,
att inom lagliga gränser binda de demokratiska makter, med hvilkas lijelp
han befriat sitt land och vunnit sin krona.

Ingenstädes var allmogens sjelfkänsla större än i det laudskap
hvar-ifrau rörelsen vanligen, och särskildt nu senast, hade utgått, Dalarna. Med
stolthet ihågkommo dess inbyggare hvad deras fäder hade uträttat i Sveriges
land och till dess fromma. De ansågo sig såsom de der hade »satt konung
Gostaf i högsätet»; de trodde sig väl om att åter kunna jaga honom derur,
om hans regering ej vore dem till lags. Och det fans åtskilligt hvarmed
de ej voro belåtna. Det var en naturlig sak, att efter en sådan omhvälfning,
som nu i Sverige försiggått, mycket skulle vara i olag, som ej genast kunde
bringas i reda, utan med tålamod måste fördragas, till dess tiden afhjelpte
missförhållandena, ehuru menigheten ej hade förstånd att inse detta, utan
knorrade och knotade och gaf konungen skulden till hvad han med den
bästa vilja ej förmådde afhjelpa. En sak af denna natur voro
invntförhål-landena, h v arom förut är taladt. I sammanhang med dem stod den dyra
tiden, och till denna bidrog äfven ett annat arf från befrielsekriget, Lilbecks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free