Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egendom, och dessa hade här ett förträffligt medel att mot honom egga den
allmänna sinnesstämningen. De förnämste bland dessa voro Peder kansler
och mäster Knut, båda särskildt förbittrade mot konung Gustaf, emedan han
beröfvat dem deras platser inom kyrkan. Såsom förut de yngre Sturarnes
kansler och i öfrigt en trogen tjenare af deras hus utgjorde den förre
tillika en målsman för dem, som ansågo stureätten satt å sido genom Gustafs
apphöjelse till konung. Men han var ej den ende som sökte för sina planer
betjena sig af sturenamnet. Det är eget nog, att det var meningen att
använda detta som hjelpmedel till konung Kristierns återinsättande.
Sören Norby satt ännu på Gotland, men han visste, att man med
första skulle söka drifva honom derifrån. Med kännedom om det missnöje
som i Danmark rådde mot konung Frederik, ej mindre än i Sverige mot
konung Gustaf, uppgjorde han nu en plan att, understödd af en flotta som
konung Kristiern skulle sända honom från Holland och med de medel som
för öfrigt stodo honom till buds, göra ett försök att åter skaffa sin konung
herraväldet i nordens länder. Han bygde dervid bland annat äfven på
stureätten och dess anseende. Han hade i Kjöbenhavn gjort bekantskap med fru
Kristina (Gyllenstjerna), medan hon der hölls fången. Den storsinta
qviu-nan hade gjort intryck på honom, och man har anledning att antaga, att hon
ej var likgiltig för den tappre, ridderlige krigaren. Säkert är, att Norby hyste
den afsigten att förmäla sig med fru Kristina för att såsom hennes make
Mifva konung Kristierns ståthållare i Sverige, och att denna hans plan blifvit
af konung Kristiern gillad. Huru mycket fru Kristina var invecklad i dessa
planer, känner man ej noga. Blott det vet man, att hon till gengåfva mot
en ring som Norby sände henne skickade honom en ring och en »guldtafla»,
och att hon var misstänkt ej mindre af Hans Brask än af konung Gustaf.
Ett redskap för siua planer mot konung Gustaf hade Norby funnit i en
af de utländingar som denne skänkt sitt stora förtroende, Berent von
Meli-len, höfvidsman på Kalmar. Redan i slutet af 1524 misstänkte konung Gustaf
denne för förrädiska planer, hvilka kort derefter framträdde. Meningen var
att Norby, sedan han gjort sig till herre öfver Skåne, skulle infalla i Sverige,
der han i Kalmar slott skulle få en stödjepunkt för sina företag. Och här
möter oss åter sturenamnet: fru Kristinas äldste son Nils kom, förmodligen i
slutet af 1524 eller i början af 1525, till Kalmar. Det var tydligen afsigten,
att hans namn skulle vara en föreningspunkt i de anslag som nu af Norby,
von Mehlen och Peder kansler smiddes mot Gustafs nyss uppresta tron.
Peder kansler, efter sin afsättning från biskopsstolen fortfarande
föremål för konungens misstankar och slutligen nödgad att ställa borgen för sitt
uppförande, hade i slutet af 1524, åtföljd eller efterföljd af mäster Knut,
be-gifvit sig till Dalarna. Såsom medlemmar af Yesterås kapitel voro båda för
dalkarlarne väl bekanta, och det var således fara värdt, att deras stämplingar
skulle bära frukt, helst som jordmånen var väl beredd. Så snart konungen
fick veta deras ankomst till Dalarna och huru de der sökte uppvigla det
missnöjda folket, skyndade han att genom bref till allmogen försäkra sig om dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
