Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrka med kouom och haus krigsfolk, så finge man se om ban kunde värja
sig. Då folio bönderne till föga, ocb det blef beslutet, att de landsorter,
som ännu ej lemnat sina klockor skulle göra det, hvarjemte de närvarande
gåfvo ny försäkran om trobet och lydnad emot konungen.
Med de bem vändan de bönderne sändes till hvarje lagsaga bref om hvad
som vid mötet beslutits, med begäran att menigheterna skulle derom lemna
skriftligt svar. Till dalkarlame afgick en skrifvelse från rådet, innehållande,
utom redogörelse för mötet, föreställningar om buruledes de genom sin
tred-ska arbetade rikets och sina fiender i händerna och uppmaningar att
återvända till lydnad; särskildt anmärktes deras tilltag att utskrifva riksmöte:
»Kunna vi, heter det, icke alldeles gilla eder öfverdådighet, att I forskriften
möte af hela landet, lika som riksens regemente vore eder befaldt.» Härpå
svarade dalkarl arne med begäran
om ett nytt allmänt möte, efter
som de ej varit med i Upsala, men
fingo derpå af rådet till svar, att
der »vore foga beskedlighet att
besvära den menige man af allt
riket till att söka slikt möte för
en landsändas skull i de stveken
hvarom de allaredan tillförne alla
hafva öfverens varit»; det vore
derfor rådets mening och begäran
att de med allra första skulle
ut-lemna siua klockor eller deras
värde och dermed visa, att de »ville
göra ett med den menige man i
riket». Härpå blefvo dalkarlarne
en tid öfverlemnade åt sig sjelfva
— till sin egen stora förvåning.
De visste slutligen ej rätt hvad de
skulle företaga, och som de »leddes
vid att dagligen gå med fulla värjor och hålla allestädes stor vakt», började
de finna att det vore skäl att »gifva sig till frids». I slutet af augusti skrefvo
de till konungen med begäran om förlåtelse för den uppstudsighet en del af
dem visat och erbjödo sig att betala 2 000 mark för sina klockor. Detta
anbud förklarade sig konungen i böljan af november villig att emottaga och
dermed åter taga dalamännen till nåd, hvarför dessa tackade och afgåfvo nya
trohetsfÖrsäkringar. Dermed var saken tills vidare slut.
De klagomål dalkarlarne framstält hade bland annat rört nyheterna i
kyrkobruken, och särskildt att mässan i Stockholm hölls på svenska. Detta
föranledde Olaus Petri att, lika som han 1529 utgifvit en kyrkohandbok
på svenska språket, 1531 utgifva en svensk mässordning, med angifvande
af skälen hvarför mässan borde hållas på modersmålet. Deri voro åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
