Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af de katolska bruken afskaffade, och särskiklt förtjenar anmärkas, att här
foreskrefs nattvardens utdelande med både bröd och vin. Något förut —
hösten 1529 — hade på ett rådsmöte i Skara beslutits en stadga, som kan
sägas utgöra en i korthet affattad kyrkoordning, grundad på besluten i
Vesterås och Örebro. Samtidigt vidtogos åtgärder för att besätta de genom
biskoparnes flykt lediga biskopsstolarna i Linköping och Skara. Till den
förres innehafvare utsågs domprosten Jöns Månsson, till den senares mäster
Sven Jakobsson, förut konungens kansler. Kort derefter, 1530, lemnade den
andre af de två män som vid konung Gustafs tillträde till regeringen
innehaft biskopsembete i
Sverige, den gamle Ingemar i
Vexiö, sin plats, bortkallad
af döden. Han fick till
efterträdare Jöns Bosson.
Samma år var fråga om
den länge lediga
erke-biskopsstolens besättande.
Mårten Skytte i Åbo och
Sven i Skara voro i fråga
till platsen, men af
obekanta skäl blef ingen af
dem dess innehafvare, och
den förblef tills vidare
ledig. Detta väckte
missnöje och var föremål för
helsingarnes klagomål på
våren 1531. Ett par
månader derefter kallade
konungen biskoparne och
»alla de förnämligaste af
klerkeriet öfver hela riket»
till Stockholm for att
förrätta erkebiskopsvalet. De
SOm VOro i fraga till plat- gø, Katarina af Snchsen-Lauenburg, Gastaf I:s första gemål.
sen voro dekanen i Upsala
Jöns Laurentii, biskop Maguus i Streugmis, Laurentius Andreæ och Olaus
Petri’s broder Laurentius Petri. Den sistnämde fick det ojemförligt största
antalet röster och blef genast af konungen erkänd. Om hans föregående lif
känner man så godt som intet, utom att han vid tiden för sitt val var
skollärare i Upsala. Hans val var utan tvifvel det bästa som kunde ske. Han
var en på samma gång mild och allvarlig man och ådagalade, medan han
innehade sitt embete, en hofsamhet emot olika tänkande och en ståndaktighet
gent emot yttre påtryckning som med rätta fÖrvärfvat honom samtidens och
efterveridens odelade vördnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
