- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
148

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kyrkans missnöjda anhängare inom de nordiska rikena. I februari 1530 afgaf
han en försäkran att, oin han komme åter till sina riken, i allt, särskildt i
afseende på de religiösa förhållandena, vara kejsarens, konung Ferdinands och
regentinnan Margarethas lydige tjenare, och vid sitt möte med kejsaren i
Åugsburg i juni 1530 afsvor han inför den påflige legaten kardinal Campeggi
högtidligen det lutherska kätteriet och vände såsom den förlorade sonen
tillbaka i den romerska kyrkans sköte. I full öfverensstämmelse härmed kunde
han den 21 september 1530 lofva de landsflyktiga svenska herrar som voro
hos honom i Holland att arbeta för den gamla kyrkans återställande i Sverige,
hvarpå dessa — de voro Gustaf Trolle, Magnus Haraldsson, Ture Jönsson och
Johan Eriksson, förut erkedjekne i Upsala — åter svuro honom trohet såsom
Sveriges arfkonung och lofvade att med lif och gods stå honom bi.

Kejsar Karls stämning emot konung Kristiern synes nu hafva blifvit
något förändrad; han lofvade att utbetala en del af hvad som ännu återstod
af hans gemåls hemgift. Men konung Kristierns planer mötte ännu ihärdigt
motstånd af Margaretha, och först efter hennes död den 30 november 1530
ljusnade hans utsigter, ehuru han visserligen äunu måste hufvudsakligen lita
på sina egna krafter. Sommarn 1531 uppträdde han som medlare mellan
tvenne stridande herrar i Ostfrisland, och sedan han lyckats åvägabringa
förlikning, tog han deras trupper i sin tjenst. Med dem inföll han i de
nederländska provinserna för att tvinga deras städer att betala den ännu
återstående delen af hans brudskatt — 150000 gyllen — för hvars ordentliga
betalning de vid uppgörelsen 1520 gått i borgen; under tiden lät han siua
trupper lefva på landets bekostnad. För att få honom och hans vilda skaror
derifrån medgaf då kejsaren, att städerna lånade honom de skepp han
be-höfde till sin färd; flere handelshus i Amsterdam och andra holländska städer
lemnade honom penningar mot löfte om rätt att med erläggande af vanliga
tullafgifter handla på de nordiska rikena; och den 26 oktober 1531 kunde
Kristiern gå till sjös med en flotta af 25—30 fartyg med 6 000 till 7 000
man landsknektar och något rytteri; men olyckan upphörde ej att förfölja
honom: en hård och långvarig storm skingrade och förstörde en del af
fartygen, och illa tilltygade kommo de öfverblifna i början af november in i
olika hamnar på Norges södra kust.

I Norge tycktes ställningen ej ogynsam för Kristiern. Flere af norska
kyrkans förnämsta män voro missnöjda med det sätt hvarpå konung Frederik
i Danmark gynnade reformationen och fruktade, att hans och de i Norge
bosatta danska herrarnes planer snart skulle riktas äfven mot norska
hierarkien. De förnämste bland dem voro erkebiskop Olaf Ingebrigtsson och
biskop Magnus i Hamar. Den förre, en vankelmodig och ombytlig mant
hade redan i slutet af 1529, då han var invecklad i en strid med sin forne
vän dansken Vincents Lunge, inledt underhandlingar med konung Kristiern
och erbjudit honom sin tjenst. Hans förbindelser med den landsflyktige
konungen fortsattes 1530 och 1531. I augusti sistnämda år mottog han
Gustaf Trolle, som under sommarn reste i Norge för att förbereda konung

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free