- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
151

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8kildt stadgades om de män som följt honom i landsflykten och nu återvändt,
att de skulle »komma till sitt eget och till någon tillbörlig upprättelse igen».
4-llt detta lofvade de fullmäktige att hålla »vid sin ära, redlighet och goda
kristliga tro under Guds stora hämd och straff».

Den 9 juli afseglade danska flottan med konung Kristiem om bord, och
den 24 juli ankom hon till Kjöbenhavn. Der hade en kongress af liibska,
holländska och svenska sändebud nyss hållits för att besluta om holländarnes
handelsrättigheter, och ombuden från Sverige och Ltibeck voro ännu qvar. Redan
den 14 juli hade underrättelsen om öfverenskommelsen med Kristiem anländt
och satt konung Frederik och hans rådgifvare i stor förlägenhet: låta den
gamle konungen vistas inom Danmark vågade man ej af fruktan^ för oroliga
rörelser bland borgare och bönder, sända honom i frihet utomlands ville man ej
af fruktan för nya restaurationsförsök. öfverläggningar höll os med de lfibska
och svenska sändebuden, och innan Knud Gyldenstjerne med Kristiem ännu
anländt till Kjöbenhavn, var det beslutet att söka någon förevändning att
bryta den gifna lejden. Den blef också bruten. Sedan de främmande
sändebuden förklarat sin mening vara, att Kristiem borde hållas i förvar, till dess
de inhemtat sina regeringars åsigter om saken, öfverenskommo konung
Frederik och hans rådgifvare på egen hand, att han skulle såsom Danmarks
rikes och hertigdömenas fånge hållas i ständigt fängelse. Så blef konung
Kristiem, som under sitt föregående lif aldrig tvekat att bryta tro och
lofven, slutligen offer för ett skändligt förräderi. Han fördes till
Sönder-borgs slott på ön Als. Han hade knapt kommit dit, innan han mottog
underrättelsen om sin ende son prins Hans’ död i Regensburg den 11 augusti
1532. Med hans död slocknade konung Kristiems sista utsigt till understöd
af kejsaren. Han fick i ett mångårigt fängelse försona hvad han under sitt
föregående lif brutit. Han behandlades i början drägligt, men under
grefve-fejden blef fångenskapen af den gräsligaste art: han inmurades i ett af
slottstornen och lefde der under flere år nästan skild från allt menskligt umgänge*
Under Kristian III (1549) mildrades fängelset; den gamle konungeu tillbragte
sina sista år på Kallundborg och åtnjöt der välvillig behandling och ej
obetydlig frihet. Han dog 1559 vid 78 års ålder.

Konung Kristiems sista försök att återtaga sina riken bidrog att
af-lägsna en stötesteu, som länge legat i vägen för ett fullt vänskapligt
förhållande mellan svenska och danska konungame: frågan om besittningen af
Yiken. Hufvudfåstningen flerstädes var af konung Kristiem förstörd, och att
sätta den åter i stånd för den tid af fyra år som Sverige enligt den sista
öfverenskommelsen ännu skulle behålla landet, derför var konung Gustaf ej
benägen. Han lenmade i maj 1532 den länge omtvistade landsträckan mot
en lösepenning af 1 200 rheinska gyllen befälhafvaren på Bohus Klaus Biide
i handom.

Händelserna i Norge 1532 fingo ett efterspel i Dalarna. Dalkarlarae
hade såsom andra Sveriges inbyggare fått från de svenska landsflyktige i
konung Kristiems följe mottaga uppmaningar till affall från konung Gustaf;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free