Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den misstämning som tvångsåtgärderna från rådets sida framkallade. Denna*
fick tillfälle till utbrott, då den förvirring kriget mot konung Kristiern II
medfört i stadens finanser tvang rådet att sammankalla borgerskapet till
allmänt möte den 11 september 1529. Nu tillsattes ett utskott af 48 borgare
som skulle taga penningfrågan om hand, men på samma gång framstälde
borgerskapet som vilkor for hvarje bevillning den fordran, att evangeliska
predikanter skulle tillsättas i staden. Rådet försökte väl göra motstånd, men
oroliga rörelser bland borgerskapet och fruktan för en våldsam omstörtning
förmådde det till det ena medgifvandet efter det andra, och före utgången
af 1530 var den evangeliska läran herskande i Liibeck. Under dessa strider
lärde borgerskapet känna sin styrka: den kyrkliga reformationen följdes af
en politisk revolution. Det tillfälliga borgarutskott, som 1529 blifvit tillsatt
och hvars medlemmars antal sedan ökats till 64, förvandlades i juni 1530 till
en stadigvarande inrättning och stäldes i oktober vid rådets sida, då beslut i
vigtiga frågor skulle fattas. Genom valet af fyra ordförande — motsvarande
borgmästarne inom rådet — gaf sig kollegiet i januari 1531 en fastare
organisation, och då rådets främsta medlemmar, Brömse och Plönnies, i april
hemligen lemnade staden, blef utskottet i verkligheten Ltibecks regering..
Några af dess främsta medlemmar insattes nu i det gamla rådet, och genom
ett nytt inval i början af 1533 ökades deras antal derstädes, så att ej mindre
än hälften af rådets ledamöter utgjordes af utskottets män. Bland dem som
vid det sistnäme^a tillfället invaldes var en af utskottets ordförande J Ur g en
Wullenwever, som samtidigt bekläddes med borgmästarvärdigheten. Han
hade kommit sig upp genom den revolutionära rörelsen, var en varm anhängare
af den evangeliska läran och hyste en liflig känsla för Ltibecks storhet och
makt, var talangfull, ej utan bildning, ärelysten, djerf och uppfyld af vidt
sväfvande planer. Vuxen att genomföra de mål han satt sig före att uppnå
var han dock icke, och han kom snart unde^ inflytande af personer som voro
mera hänsynslösa och våldsamma än han. De förnämsta af dessa
voro-Johann Oldendorp och Marcus Meyer. Den förre var en lärd och
vältalig jurist af mycket tvetydig karakter, som från Rostock inflyttat till
Liibeck och der genom sina kunskaper fÖrvärfvat inflytande; den senare,
ursprungligen .grofsmed i Hamburg, hade i dansk och liibsk tjenst vunnit rykte
som krigare och erhöll genom sitt ståtliga utseende och lysande uppträdande
eu förmögen liibsk borgmästarenkas hand. Till naturen djerf och våldsam
älskade han vågsamma företag och var genom sina krigiska egenskaper en
man sådan de nya makthafvande i Liibeck behöfde, då det nu gälde att med
vapenmakt genomföra sina planer.
Dessa voro så till vida lika dem som det gamla rådet sökt att
genomföra, att de gingo ut på upprätthållandet af Liibecks östersjövälde; men de
nya männen sökte vinna målet på annat sätt, på andra vägar, med djerfvare
och mera hänsynslösa medel. Det var sannolikt Wullenwever, som
genom-drifvit beslutet om Liibecks kraftiga uppträdande mot konung Kristiern II
1531; det var också han, som ifrigast arbetade för att det understöd holländarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
