Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marcus Meyer mötte honom och genom stora löften sökte förmå honom att
tjena de ltibskes syften. Då lockelserna syntes fruktlösa, utbröt den lUbske
krigaren häftigt: »Viljen I ej i Guds namn, så skolen I i djefvulens», och
tog ynglingen derpå med våld med sig till Ltibeck. Här sökte man
fortfarande med lock och pock förmå honom att åtaga sig den rol hvartill han
blifvit utsedd, men alla försök strandade mot ynglingens hårdnackade vägran,
som man i betraktande af hans ungdom och oerfarenhet ej kan undgå att
beundra. Svante hölls sedan qvar i Ltibeck i ett slags fångenskap, som varade
ända till midten af 1536.
Ett villigare redskap funno lUbeckarne i Gustafs svåger grefve Johan
von Hoj a, med hvilken de äfv.en i början af 1534 inledt underhandlingar.
Konungens vägran att till alla delar verkställa den öfverenskommelse, denne
1529 afslutit med Ltibeck om
skuldens belopp och för hvars uppfyllande
denne gått i borgen, var den synliga
anledningen till grefvens ovilja mot
sin kunglige frände. Konung Gustaf
sökte väl i upprepade skrifvelser visa
honom, att ingen orätt skett
lUbeckarne och att det ej vore gälden,
utan konungens vägran att deltaga i
kriget mot holländarne, som vore
orsaken till deras ovilja, men grefvens
beslut om affall var fattad t. I juni
1534 kom han till Ltibeck, såsom det
heter för att med sin person svara
för uppfyllandet af 1529 års traktat,
men i verkligheten för att, lika som
Gustafs gamle fiende Berent von
Mehlen, deltaga i de påtänkta före-^
tagen mot Sverige. Enligt konung
Gustafs uppgift skall det hafva varit
de lubskes afsigt att »sätta honom i
förhålla sig är väl ovisst. Säkert är att Wullenwever något senare, i slutet
af 1534, underhandlade med hertig Albrecht af Mecklenburg om att göra
denne till Sveriges konung, mot att han till Lubeck öfverlemnade Kalmar
och Oland.
Till genomförande af dessa omfattande planer sågo sig lUbeckarne på
alla håll om efter bundsförvandter. Man skulle kunna tro, att de kunnat
hoppas på hjelp af huset Habsburg, då det gälde att uppsätta dess vän och
slagting Kristiern II på tronen. Detta var dock ej förhållandet: den
reformatoriska rörelsen i Ltibeck hade stält staden i ovänligt förhållande till
kejsaren, och dessutom var ju tillintetgörandet af de nederländska städernas
• • __________________________________ •
handel på Östersjön ett af stridens mål. Deremot trodde sig lUbeckarne
Surigts historia. III. 11
53. Jobnn Rnntzau.
högsätet» i Sverige. Huru dermed kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
