Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deu sistnämde var en afiägsen frände till Kristiem II — sonson till
Kristiern I:s broder Gerdt — och hade under dennes vistelse i Ostfrisland
knutit förbindelser med honom. I nederländsk tjenst hade han 1533 kommit
till Kjöbenhavn om bord å en mot löbeckarne utrustad flotta, och från denna
tid härleder sig hans förbindelse med Jörgen Kock och Wullenwever. Djerf
och företagsam inlät han sig på deras planer och lofvade att låna sitt svärd
åt att befria sin fångne frände och befasta reformationens sak i Danmark.
I maj 1534 afslöts förbundet mellan honom och Ltibeck. Kriget härefter
grefve Kristofer blifvit kallad t grefvefejden; föga egentligt, anmärker
en tysk författare, ty det gälde helt andra saker än hans person och
intressen. Det var en strid, som betecknade brytningen mellan de gamla
förhållandena i norden och de nya, som inom de olika politiska, religiösa och
kommersiela områdena sökte göra sig gällande. Det var en strid mellan
liansans gamla envälde
på Östersjön och de
nordiska rikenas sträfvan
efter handelsfrihet;
arten af de medel som
skulle återupprätta detta
handelsvälde gjorde, att
striden blef en strid om
de yttre* politiska
förhållandena i norden;
och de inre
förhållandena i Ltibeck ocli
Danmark gjorde, att den på
samma gång blef en
kamp mellan de
borgerliga och de
aristokratiska samhällsintressena
och mellan den
reformatoriska rörelsen och den ännu ej fullständigt besegrade katolska läran.
Samtidigt med att den liibska styrelsen afslöt sitt förbund med grefve
Kristofer tog den ett steg, som i verkligheten var en krigsförklaring mot
Sverige. Den 13 maj 1534 utfärdades nämligen bref till detta rikes landsorter
och städer, hvari konung Gustaf framstäldes såsom den der traktade efter
östersjöstädernas förderf, hvarför nöden tvang dem att uppträda emot honom;
in-byggame i riket skulle dock intet ondt ske, så vida de ej i striden stälde
sig på konungens sida. Nu rustade sig konung Gustaf med all makt. Adeln
i Vestergötland och Småland fick befallning att samlas i Kalmar, adeln i
Upland i Stockholm, och till Östergötlands frälsemän sändes bud att hålla
sig redo natt och dag. Det liibska anfallet riktades emellertid ej först emot
Sverige, utan mot ett helt annat håll. I maj inföll grefve Kristofer med
3 000 man i Holstein, tog der några orter, men trängdes inom ett par veckor
55. Ringsteds kyrka pfi Själland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
