Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara den bästa, men så var ej händelsen. Konung Gustaf ansåg sig hafva
åtskilliga anledningar till missnöje. Så klagade han, ehuru såsom det synes
med orätt, att Berent von Mehlen och andra svenska flyktingar fingo skydd
i Danmark, att svenska adelsmäns gods i Danmark, som i följd af domen i
Kalmar 1505 blifvit indragna, fortfarande trots Malmö recess forhöllos dem;
han väckte åter frågan om besittningsrätten till Gotland till lif; och konung
Kristians obetalade skuld var äfven ett ämne till tvedragt. På ett möte
mellan medlemmar af de båda rikenas råd som hösten 1540 hölls i Kalmar
gjordes ändtligen den saken upp så, att hela gälden skulle betalas i man;
nästa år, eller de förut omtalade norska fästningarha öfverlemnas till konung
Gustaf; de öfriga tvistefrågorna uppskötos till ett personligt möte mellan de
båda konungarne, som skulle hållas i slutet af maj 1541. Den hållning
konung Gustaf i slutet af 1540 och början af 1541 intog — han skall till
och med hafva inlåtit sig på underhandlingar med pfalzgrefven om förbund
mot konung Kristian — var så hotande, att denne på utsatt tid betalade
hela skuldsumman
(31000
»joachims-thaler» eller omkring
135 000 kronor i vårt
mynt). Tre
månader derefter
sammanträdde åter
sveu-ska och danska
riksråd, denna gång vid
Brömsebro för att,
innan det personliga
mötet mellan
konungarne egde rum, af handla och undan rödja tvistepunkterna. Det bestämdes
nu, att tvisten om Gotland skulle öfverlemnas till opartiska skiljedomares
afgörande, så ock konung Gustafs fordringar på ersättning för Sveriges
kostnader under grefvefejden, äfvensom frågan om de svenskes rätt till gods i
Danmark; öfriga punkter afgjordes i enlighet med svenskarnes yrkanden. I
september möttes de båda konungarne sjelfva vid Brömsebro, och allt såg
då vänskapligt ut; den 15 september undertecknades en formlig
forbundstraktat mellan de båda rikena af innehåll, att intet af dem skulle börja krig
utan det andras »vilja och vetskap»; blefve det ena anfallet, skulle det af
det andra erhålla understöd; det ena finge ej utan det andras samtycke göra
förlikning med gamle konung Kristierus arfvingar och ej heller till det an- 1
CO. Joachimsthnler
1 Joachimsthalcr var namnet på en sort stora silfvermynt, som vid början af 1500-talet
begynte präglas af en grefve von Schlick och hvartill användes silfver frun Joachimsthal i Böhmeu.
Snart började andra slå joncbimsthnlrnr af samma storlek och halt som grefve von Schlicks, och i
sammanhang dermed förkortades namnet till thaler, i Sverige daler. — Under konung Gustafs tid
slogs detta mynt första gången till kröningen 1528 (se fig. 47), men den egentliga fortgående serien
af dalermynten börjar först 1534, då en daler motsvarade 4 kronor 39 öre i vårt mynt (H. Forssell).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
