Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omedelbart nedsmältas, prydnaderna slitas ifrån mässhakarna, altardukarna
sprättas sönder, och så vidare; allt detta måste synas dem såsom gudlösheter,
hvilka manade till motstånd och hämd på . den okristlige konungen och hans
anhang, och att presterne genom att nedkalla Guds straff öfver hvad som
skedde underblåste den retade stämningen är säkert nog. Kom så 1540
påbud om en ny skatt, som i början af samma år som visitationern a
förrättades i Småland (februari 1541) följdes af ett nytt förbud mot utförsel af oxar
och lifsmedel jemte bestämmelse om godsets förlust och lifsstraff för
öfver-trädelse deraf, och ett par månader senare (april 1541) af förordningen om
att husesyn skulle hållas med skattebönderne och att de som ej rätt skötte
sina hemmau skulle vräkas derifrån, — och måttet var rågadt. Följande år
utbröt upproret på allvar.
Såsom anförare framträdde nu den beryktade bonden Nils Dacke,
efter hvilken resningen fatt sitt namn. Han var född i Bleking, hade
derifrån flyttat till Konga härad, blef der för dråp på en fogde dömd till döden,
men benådad mot erläggande af dryga böter. Då han ej till fullo kunde betala
<le3sa, slog han sig tillsammans med »skogstjufvarne» på gränsen till Bleking
och namnes 1538 såsom en bland Jon Anderssons följe. Han var en listig
och förslagen man och besatt ej vanlig förmåga som ledare af en
bond-resning.
I maj 1542 inföll Dacke med sin skara från Bleking i sydöstra delen
nf Småland, höll ting med bönderne i en del af socknarna i Konga och Södra
Möre härad, slog ihjäl ett par fogdar, plundrade adliga gårdar och drog
derpå åter till Bleking, der han hade sitt stamhåll och af hvars befolkning han
■erhöll understöd. Några veckor derefter gjorde han ett nytt infall. Vid
underrättelsen härom tillgrep konung Gustaf genast den utväg, hvarmed han var
van att möta upproriska rörelser. Bref afgingo till småländingarne med
förmaningar att sitta stilla och ej låta sig lockas till affall; pålitliga personer
sändes att underhandla med allmogen i de oroliga landsdelarna: så fick Ture
Trolle med flere frälsemän i Vexiö stift i uppdrag att tingta med bönderne i
Finveden (Sunnerbo, Östbo och Vestbo), Måns Johansson (Natt och dag) och
andra sändes i samma ändamål till Kalmar läu och Värend. Men samtidigt,
redde sig konungen att i händelse af behof med vapenmakt undertrycka
■oron. Frälset i Upland, Vestmanland och Nerike fick befallning att till
midten af augusti, fullt rustadt, infinna sig i Vadstena, samtidigt skulle
frälsemannen från Södermanland och Östergötland samlas i Linköping och något
senare vestgötska adeln i Jönköping. På samma gång anbefaldes värfningar
inom landet, från Danmark begärde konungen undsättning, och äfven från
Tyskland sökte han erhålla folk.
Omedelbart efter det konungens bref om upproret ankommit till
Ve-stergötland, ryckte detta landskaps ståthållare, Gustaf Olsson (Stenbock),
med en styrka af 60 ryttare och 10 rotar knektar in i Finveden och fick der
löfte om lydnad af allmogen. Han fortsatte derpå sitt tåg mot Vexiö, meu
mötte der Dacke med en vida öfverlägsen styrka och måste kasta sig in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
