Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delen i årslön, h vartill under tjenstgöringstiden kom »månadsbesoldning»; då
folket icke behöfdes, var det spridt i landsorterna och fick sjelft sörja for sitt
(lagliga uppehälle. En mindre del var förlagd i borgläger på konungens gårdar
eller i städerna, under de första åren äfven hos presteme. Till krigsfolkets
underhåll i krig utskrefvos gärder; men som konungen under ryska kriget
fann, att dessa föga förslogo, så upptänkte han »några andra råd», hvarigenom
flere hofinän och hästar än hittills skulle kunna till rikets tjenst underhållas.
Dessa »råd» bestodo deri, att i de olika landsdelarna, i vissa i hvarje, hvar annan
eller hvar tredje socken, skulle upprättas afvelsgårdar, der ryttare och
karlar skulle underhållas och »oxar, kor, svin och allahanda boskap som man
kunde hafva behof» skulle uppfödas. Han hoppades att på detta sätt kunna
till exempel i Kronobergs län underhålla 100 hästar och i Finland ej mindre
än 1 500 till 1 600. Skrifvelser om saken aflätos till fogdarne och de olika
landsorternas menigheter, men stötte på motstånd hos böndeme, som
sannolikt fruktade att de många nya gårdarna med de många nya fogdarne skulle
medföra oka.de trakasserier och höjda afgifter. De erbjödo sig på några
ställen att mot att undslippa afvelsgårdarnas upprättande betala förhöjd skatt,
och delvis blefvo dessa anbud antagna.
Ej mindre för den svenska flottan än för landhären börjar med konung
• Gustafs regering en ny tid. För kriget mot konung Kristiem hade han
nödgats dels låna, dels köpa skepp af Liibeck. 1 samma mån som det blef
honom klart, att förr eller senare en brytning med denna makt skulle
inträffa, måste det blifva honom angeläget att bereda sig att kunna möta den
på dess eget element. Vid grefvefejdens början sökte han föröka antalet af
sina fartyg genom att låta frälsets skyldighet till rusttjenst till en del utgå
i utrustning af skepp, och han kunde 1535 uppträda med en flotta af 11 till
13 större och mindre fartyg. Under den följande tiden egnade han
fortfarande omsorg åt flottan och införskref för dess räkning byggmästare så från
Holland som från Venezia. Vid hans död var också svenska sjömakten
omkring 30 segel stark och räknade ett och annat fartyg af ovanlig storlek. På
den grund som konung Gustaf sålunda lagt bygde hans äldste son vidare, och
Sveriges flotta vann under honom sina vackraste lagrar.
Genom grefvefejden hade konung Gustaf för alltid tillintetgjort det
öfvervälde, som Liibeck med stöd af sina privilegier utöfvat öfver Sveriges
handel. Han satte sedan som sin uppgift att lära de svenska köpmännen
att till rikets och sin egen fördel rätt bruka den frihet han förskaffat dem,
och denna uppgift sökte han lösa så, att han kan sägas hafva tagit i sina
händer det förmynderskap för svenska handeln som liibeckame förut hade
utöfvat. Såsom en »vidt betänkande konung» sökte han utstaka de banor i
hvilka handeln skulle gå och att äfven i detalj lära köpstadsmännen, huru
de skulle bruka sin näring; han ’undervisade dem dels vid marknaderna —
särskildt samtingsmarknaden i Strengnäs —, dels genom skrifvelser och
förordningar, hvilka varor voro tjenliga till utförsel och hvilka till införsel,
hvarest de bäst skulle hemtas och hvar de med största fördel skulle afyttras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
