Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva nämt det stöd ban lemnade konungen, då det gälde att qväfva
jäsnin-••
71. Gustaf I:s lijclin.
gen i Östergötland 1529. Han användes sedan
i olika värf till sin död 1541. På samma sida
som han hade Birger Nilsson (Grip) stått
under befrielsekriget. Han inträdde samtidigt
med Holger Karlsson i Gustafs tjenst oeh
tje-nade honom under hela hans regering. Afven
Lars Siggesson (Sparre) hade kämpat emot
Gustaf under en del af befrielsekriget, men
tidigare än de båda nyss uämda gått öfver. Han
blef 1523 af den nyvalde konungen utnämd till
marsk, erhöll 1525 Nerike såsom län och
innehade det till 1554, då han dog. Lika som
Lars Siggesson stodo bröderne Erik oeh Ivar
Fleming vid Gustafs sida allt ifrån det han
mottog konungakronan. Deras verksamhet tillhörde mest Finland, men de
användes äfven på andra håll. Ungefar jemnårig med dem var Ture
Jönssons äldste son Johan Turesson (tre
rosor). Redan före faderns förräderi var han
intagen i rådet och genom sina egenskaper,
men kanske ännu mer genom den ställning, han
intog såsom make till den siste
riksföreståndarens gemål Kristina Nilsdotter
(Gyllen-stjerna), skulle han kunnat gifva ett godt stöd
åt de planer hans fader sökte förverkliga; men
han bestod profvet och erhöll sedan upprepade
bevis på konungens stora förtroende. Från
1530 till sin död 1556 innehade han Nyköpings
lan. Han öfverlefdes af sin maka fru Kristina,
som dog året före konungen, i början af januari
1559. Hennes ställning hade under konung
Gustafs första tid varit mycket svår, då folkets
vördnad tor hennes person och dess kärlek till
hennes aflidne mans ätt gjorde, att alla, som
hade något ondt i sinnet mot konung Gustaf,
sökte i henne och hennes barn få medel att
mot honom använda. Man skulle ej heller
mycket kunna undra på, om lockelsen att åt
sina barn bereda en storhet, som en gån g varit
åt dem bestämd, skulle kunnat förmå henne
att lyssna till lockelserna, så mycket mindre
som ju då ännu ingen kunde veta, om den
unge konungen var mera än många andra
vuxen att fylla det värf han åtagit sig. Men om också konung Gustaf under
72. Gustaf I:s rustniii?.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
