Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäktat göra tjenst, utan äfven derpå, att försummelse i tjenstens utgörande
behandlats på samma sätt som oförmåga. På höga och låga gjordes ingen
skilnad: Eriks hand hvilade i detta fall lika tungt på adelns allra förnämsta
män som på medlemmarne af det gemena frälset. Det var i ej oväsentlig
mån denna hänsynslösa stränghet, som vände adelns sinnen från konung Erik
och sålunda bidrog till hans fall.
Det var äfven en annan af konung Eriks första regeriugsåtgärder, som
tycktes komma att bringa adeln fördelar, men i tillämpningen ledde till
följder, som bidrogo att framkalla fiendskap i stället för endriigt mellan
konungen och aristokratien. Då det efter konung Clustafs död blef fråga om att
mellan hans barn fördela de gods som varit konungens enskilda egendom, fann
Erik skäligt att låta anställa
ÆM.liraSka
undersökning om, huru vida
alla dessa gods verkligen med
rätta kunde betraktas såsom
artgods, och om ej en del af
dem borde tillhöra kronan.
Beslut härom lär blifvit fattadt
vid riksdagen i Arboga 15(11,
och på samma gång skall det
107. En och en hnlf mark 1*»G2 (jfr föregaende\ hafva blifvit bestämdt, .att
frälsemannen egde att återfordra gods, som under konung Gustafs tid med orätt
kommit till konungen eller kronan undan de adliga slägcer som till dem hade
bördsrätt. Denna undersökning pågick under de närmast följande åren, och
en del gårdar kom verkligen i följd deraf åter under frälset; men det dröjde
ej längre än till 1563, innan åtgärden vändes mot adeln sjelf och räfsten
utsträcktes till »de gods och gårdar, som frälset och andra rotfat ifrån kyrkor
och kloster utan låga dom emot Vesterås recess’ lydelse».
Det dröjde dock något, innan de frön till missnöje, som inneburos i nu
nämda åtgärder, hunno utveckla sig, och sannolikt skulle de icke utan andra
samverkande omständigheter hafva framkallat den brytning mellan Erik och
adeln som slutade med konungens afsättning. Då striden med hertig Johan
utbröt, kunde Erik ännu räkna på adelns understöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
