Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot honom mera uppträdt soi
sett dagen.
broder än som konung, kanske aldrig skulle
c
Med Abos kapitulation 1563 var Johans furstendöme lika som hans person
i Eriks händer. Begagnande sig af Johans fångenskap sökte han äfven komma
i besittning af hans pantslott i Livland, dock utan framgång. Lika litet
lyckades Eriks försök att genom koadjutorn i Kiga, hertig Christof af
Mecklenburg, som 1562 gått i hans tjenst, göra Riga stift till en
vasallstat under Sverige. Deremot lyckades han trots de stridiga syftena
undvika sammanstötning med Ryssland, och detta var en sak af ej ringa
betydelse, då vid midten af 1563 till striden med Polen äfven jsällade sig det
länge hotande kriget med Danmark.
Nordiska sjuårskriget, skedet 1563—1567.
✓
De Ilvllndska förhållanden» nytt tvistefrö ned Dannsrk. — Eriks frieri Ull Elizabeth, Mary Stuart
•eh Christine af Hessen. — Svenska slndebuden till Hessen qvarbillas i Kjöbenhavn. — Jakob Bagge oek
ejfetriden vid Bornholm, den SO maj 1563. — Danmark och LBbeck förklara Sverige krig. — Elfsborg tages
af danskarne, den 4 sept — Flittåget i Norge 1564. — Sjökriget nnder Bagge ock Klas Kristersson (Hora)
1564. — Kriget i Livland 1564- — Kriget 1565: Horns segrar till sjös. Yarberg eröfras af svenskarne, den 15
sept. 81aget vid Axtorna, den 20 okt. — Horns segrar 1566. — Horns död. — Vinterfllttiget mot Norge 1567.
— Nederlaget vid Rnnafer, den 3 febr. 1567. — Eriks underhandlingar med Ryssland 1566 och 1567.
Den spänning, som under konung Gustafs sista och Frederik II:s första
tid rådde mellan de skandinaviska rikena, var så stark, att man å ömse sidor,
å den danska ej mindre än å den svenska, 1559 fruktade ett anfall. Att
äfven Sveriges tron intogs af en ung, äregirig och eröfringslysten furste var
ej i och for sig egnadt att ändra detta förhållande, och det visade sig redan
1561, att utbrottet af ett krig snart kunde väutas. En beskickning, som
konung Erik sände till Kjöbenhavn for att föreslå bekräftelse på
brömsebro-traktaten eller åtminstone en öfverenskommelse om fred under tre år, kunde
ej utverka mer än löfte om fred under ett års tid. Förmodligen stod detta
i sammanhang dermed, att en af de gamla tvistepunkterna blifvit skärpt, på
samma gång som ett nytt tvistefrö tillkommit. Till svar på att Sveriges
vapen tre kronor insatts i danske konungens vapen, upptog nämligen Erik
detta år i sitt både Danmarks och Norges (afb. 97). Och Sveriges uppträdande i
Estland, som i forna tider lydt under danska kronan, väckte i Danmark både
afund och förbittring, så mycket mer som man der ej förblef i okunnighet
om, att konung Erik sökt förmå hertig Magnus af Ösel-att ställa sig under
hans beskydd och öfverlemna sitt land åt honom. Upprepade, mer eller mindre
uppriktigt menade försök, som nnder året 1562 gjordes att bilägga tvisterna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
