Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagen den 30 maj 1563. Då man känner den stämning, som å ömse sidor var
radande, och särskildt de instruktioner, som de båda flottornas hefälhafvare
af sina konungar erhållit, så kan det vara temligen likgiltigt, hvilkendera
parten gaf närmaste anledningen till den strid som nu utbröt. »Efter
ingendera ville fålla segel eller stryka för den andra, säger en författare,
hel-sade de hvarandra med krut och lod, som hvar kunde tidast och mest, intill
dess den danske amiralens stormast flög och brast öfver bord och han sjelf
gaf sig till fånge.» Utom amiralskeppet togo svenskarne åtminstone två
andra fartyg; de öfriga lyckades komma undan. Bagge fortsatte derpå sin
fard till Rostock, men måste återvända derifrån utan att medföra prinsessan
om bord: underhandlingarna om giftermålskontraktets lydelse voro ännu ej
afslutade, och landgrefven ville ej dessförinnan låta sin dotter resa.
Emellertid mottogs Bagge vid sin hemkomst
i slutet af juni festligt af sin konung,
och de danska fångarne fördes i triumf
genom Stockholms gator.
Efter hvad som sålunda inträffat
kunde det ej dröja länge, innan
kriget formligen förklarades. Dessförinnan
gjordes dock ett försök att medla fred.
Konung Frederiks svåger, kurfurst
August af Sachsen, och konung Eriks
till-ämnade svärfader, Philipp af Hessen,
hvilka båda voro angelägna att
förekomma stridens utbrott, förmådde
nämligen kejsaren att utskrifva en
kongress till Rostock, der
tvistepunkterna skulle afgöras. En mängd
sändebud anlände under sonnnarn från olika
håll, men intet kunde afgöras: från
Sverige kommo nämligen inga. All- HO. Mary Stuart, drottniug af Skotland.
ledningen härtill var sannolikt den, att de personer Erik utsett vägrades fri
passage ej mindre af befälhafvaren öfver danska flottan i Östersjön än af
ståthållaren i Kjöbenhavn. Men äfven om sändebud från Sverige kommit
att deltaga i kongressen, så är i alla fall ej troligt, att något väsentligt
blif-vit uträttadt, ty samma dag kongressen skulle öppnas är Danmarks
krigsförklaring mot Sverige daterad. Samtidigt med att den aflemnades i
Stockholm, förklarade äfven Ltibeck Sverige krig.
Anledningen till denna makts uppträdande var till en del den samma
som förorsakat Danmarks. Då Reval 1561 gaf sig under Sverige, skedde det
bland annat mot löfte, att konung Erik skulle hindra den handel på Nar v a
som uppstått, sedan denna stad 1558 hade fallit i Rysslands hand, och
hvar-igenom Revals ställning som stapelort för handeln mellan Ryssland och
vester-landet hotades. I denna handel togo de vendiska städerna, särskildt Ltibeck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
