Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtidigt med att konung Johan och hans medhjelpare uppgjorde
planen till den nya ordinantian, började de äfren förbereda en
gudstjenst-ordning, som med dennas stadganden skulle stå i öfverensstämmelse.
Arbetet rar afslutadt i början af 1576, då den nya handbok utkom, som
vanligen är känd under namnet liturgien eller äfren — med anledning af
färgen på det band hvari den var infattad — röda boken. För innehållet
låg hufrudsakligen den romersk-katolska mässordningen till grund, dock
betydligt jemkad. Det språk som i boken användes rar dels latin, dels
svenska, och det
kela inleddes af ett
företal af
erke-biskopen, som deri
framhöll
nödvändigheten af, att
fromheten funnes
ej blott i hjertat,
utan äfven
uppenbarade sig i
men-niskans hela lif,
hennes tal och åt- 172. Riksdaler 1675.
börder och for att »Verldens frttlsare, fräls 059 ! — Gud rir beskyddare.*
till en början hos presterne framkalla dessa »fromhetens åthäfvor» nu
förordade denna gudstjenstordnings användande. Något formligt påbud om dess
begagnande utgick ännu icke. Konungen ville först bereda sinnena på dess
införande.
Försöket stötte emellertid snart på motstånd, ty nu var tålamodets gräns
hunnen. Hertig Karl nekade att låta den nya handboken begagnas inom
sitt furstendöme och lät i september 1576 hertigdömeis presterskap förbinda
sig att »ej antaga andra ceremonier än dem, som ifrån konung Gustafs intill
närvarande tid varit i kristligt bruk». I Stockholm
vägrade kyrkoherden Olaus Petri (Medelpadius) och
skolmästaren Abrahamus Angermannus att ställa
sig liturgien till efterrättelse, och fåfängt sökte
konungen genom att förvisa dem från Stockholm
förmå dem till eftergifvenhet. I Upsala uppträdde
julen 1576 en af professorerne, Petrus Jonse, och
predikade på ett sätt, som erkebiskopen ansåg riktadt mot liturgien och
derför fann sig föranlåten att straffa; och äfven från landsorterna böljade
komma underrättelser om den ovilja hvarmed förändringen emottogs.
Möjligen bidrog allt detta att påskynda verkställigheten af konungens beslut att
söka vid ett allmänt möte få liturgien erkänd. Den 11 februari 1577
öppnades en riksdag i Stockholm, der konungen utan svårighet erhöll de
verldsliga ständernas bifall. Då frågan framstäldes till presterskapet, yppade
sig emellertid delade meningar, och en af biskoparne, Martinus Olai i Lin-
173. Profroynt 1575.
Svtriget hUloria. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
