- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
359

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tveksamt, nästan med motvilja skulle intaga. Han medförde från sin fader
en uttrycklig tillsägelse att återvända, så vida den deputation, som skulle
mottaga lionom i Danzig, yrkade på uppfyllelse af löftet om Estland som
vilkor för hans hyllning. Kanske hoppades Johan, att polackarne så skulle
göra, men i sådant fall svekos hans förväntningar. Efter flere dagars
underhandlingar bestämdes, att med löftets verkställande skulle anstå så länge
Johan lefde, hvarpå Sigismund i Oliva kloster aflade ed på de öfriga
bestämmelserna i sin valkapitulation. På vägen till Krakov, der hans kröning skulle
försiggå, var han nära att blifva uppsnappad af erkeh ertig Maximilians
trupper — denne stod sjelf med en här i södra Polen — och sedan han väl
anländt till kröningsstaden, uppstodo nya stridigheter om den så mycket
omtvistade punkten, till dess att den lydelse denna hade erhållit i Oliva
godkändes, hvarpå kröningen egde rum den 17 (27) december 1587. En månad
derefter, i januari 1588, blef Maximilian slagen och tillfångatagen, och
dermed var det öppna motståndet mot Sigismund slut. Faror hotade dock
fortfarande så från Kyssland som från Österrike. Sigismuuds brist på
sjelfstän-dighet gjorde honom till en lekboll eller ett verktyg för de olika partierna,
haus ständiga penningbrist vållade honom många obehag — med ett ord:
den krona han vunnit blef honom dagligen allt mera tung och besvärlig.

A andra sidan var konung Johan, som endast med största oro sett sonen
lemna fäderneslandet, full af längtan* att se honom åter och uppgjorde nästan
omedelbart efter hans afresa en plan att sommarn 1589 möta honom någonstädes
i Estland. Hans oro stegrades allt mer af underrättelserna om de svårigheter,
som på alla håll omhvärfde Sigismund, och de stridigheter, han samtidigt
sjelf hade att utkämpa för sitt älsklingsverk, liturgien, bidrogo i väsentlig
mån att öka den lynnets misstämning, som, äfven sedan han lyckats komma
ur sin »ensörjande lägenhet», för honom var ett utmärkande drag. Allt
starkare blef hans längtan att få sammanträffa och samråda med sin son, den
ende, för hvilken han kunde hysa fullt förtroende, och hau hängde sig allt
ifrigare fast vid deu plan till möte med honom som hau 1587 uppgjort. Det
var dock först i februari 1589, som han derom öfverlade med sina rådsherrar,
h vilka då voro samlade i Upsala. Afsigten med mötet sades vara att
skrämma ryssen till fred, då det 1585 förlängda stilleståndet följande år
skulle gå till ända. Det vore derför af nöden, att konungen uppträdde med
en betydlig krigsmakt, och rådet anmodades nu att uppgöra förslag till dennas
utrustning och underhåll.

Man behöfver alls icke antaga, att rådsherrarne, då de framstälde
betänkligheter mot konungens plan, leddes af andra bevekelsegrunder än
dem som angåfvos: hänsyn till rikets utblottade tillstånd; ty detta Var,
såsom förut blifvit visadt, ett skäl som var mer än talande. Emellertid
uppgåfvo de sådana utvägar till anskaffande af penningar och lifsmedel,
som de under närvarande förhållanden ansågo vara mest tjenliga, och
deras förslag vunno för ögonblicket konungens bifall. Det dröjde dock ej
länge, innan de åter förkastades, förmodligen i följd af de svårigheter som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free