- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
363

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kränkt. Redan motståndet i och för sig sjelft hade retat honom, huru mycket
mera da den omständigheten, att det varit honom öfvermäktigt! Och till
vreden sällade sig misstanken, att det motstånd som mött honom stod i
samband med brottsliga planer: då rådsherrarne nu tillintetgjort konungens
af-sigter, kunde man väl då tänka, att det var af kärlek till honom och hans
son, som de 1587 i samma fråga gynnat dem? Det måste tvärt om b af va
varit for att främja egna syften, få bort tronarfvingen ur riket, upprätta en
rudsregering och sålunda bereda vägen for arfrikets afskaffande och
upplif-vande af aristokratiens gamla välde. Allt detta fordrade hämd och straff,
och Johan beredde sig att vid sin hemkomst utkräfva så det ena som det
andra.

Omedelbart efter återkomsten till Stockholm fingo de återvändande
rådsherrarne befallning att
ej lemna sina hem, och
konungen sökte med
hot och trug förmå
dem att erkänna sig
hafva uppviglat
krigsfolket och i illvillig
afigt hindrat
Sigis-mimds hemresa.
Här-uti lyckades han väl
icke, men han
afpres-Äide dem dock (i
november 1589) en
för-skrifning, hvari de
ogillade och beklagade
krigsfolkets trotsiga
uppförande och tillika
förklarade, att det
aldrig varit deras mening att för alltid hindra Sigismunds återkomst. De bådo
konungen om >förlåtelse, ynnest och nåd» och lofvade att vara honom och
hans arfvingar trogna; ville konungen vidare kräfva deras råd, skulle de gifva
dem efter bästa forstånd, och om konungens »mening och högre förstånd icke
komme öfverens med deras, då skulle de sätta sin vilja tillbaka». Om
konungen ville hafva sin son hem till Sverige igen, lofvade de att hvarken
hemligen eller uppenbarligen sätta sig deremot. Denna försäkran
undertecknades af »alla som ifrån Livland komna voro, nämligen Erik Gustafsson
(Stenbock), Erik Sparre, Sten Baner, Krister Gabrielsson (Oxenstjerna), Ture Bjelke,
Maurits Grip och Erik Abrahamsson (Lejonhufvud)», dock med vilkor„att den
icke så skulle förstås, som om de dermed erkänt sig hafva på något sätt
öfverträdt sin förra trohetsed. Derpå fingo herrarne tillåtelse att begifva sig
hvar och en till sitt.

185. Mörbv i Upland, från slutet af 1500-talet.
Liinge tillhörande sliigten Oxenstjerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free