Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikets styrelse under hans frånvaro i Polen. Redan före afresan från
Up-sala hade Sigismund (den 22 februari 1594) gifvit hertig Karl bekräftelse på
hans furstendöme. Han hade dervid stadfäst, hvad konung Gustafs testamente
innehöll rörande hertigarnes ställning till konungen, lofvat att ej utan
hertigens vetskap, råd och samtycke handla eller besluta i riksens vårdande saker
och förklarat alla stadgar, vare sig de voro gjorda i konung Eriks tid eller
sedermera, som inskränkte de rättigheter, hertigen genom testamentet och
förläningsbrefvet erhållit, för ogiltiga och kraftlösa. — Rörande
presterska-pets privilegier fortgingo underhandlingar under förra hälften af mars och
blefvo då afslutade, så vida man får anse en den 16 mars 1594 daterad
handling i detta ämne såsom af konungen formligen utfärdad. Dess innehåll
öfver-ensstämmer hufvudsakligen med det förslag, som i december 1593 blifvit
uppsatt af rådet med anledning af de fordringar, presterskapet i mars detta år
hade inlemnat till hertig Karl och rådet och i december till Sigismund.
Angående biskopsval, som enligt 1572 års kyrkoordning skulle tillgå så, att
regeringen utnämde den, som af »några tillskickade personer af klerkeriet
och andra, som i saken äro något förfarna», blifvit föreslagen, stadgades här
att »klerkeriet (förmodligen det vid riksdag samlade presterskapet) med
kapitlet och stiftet» skulle sätta tre på förslag och konungen nämna en bland
dem. Tredjedelen af tionden skulle nu såsom förut tillfalla presten inom
församlingen; rörande presterskapets och skollärarnes underhåll för öfrigt
skulle konungen med rådet särskildt stadga. Rörande högskolan i Upsala —
om hvars återupprättande hertig Karl och rådet redan i augusti 1593 under
afvaktan på konungens stadfastelse hade förordnat — heter det, att den skulle
hållas vid makt »med nödtorftigt underhåll både för läsmästare och studenter».
Längre tid behöfdes för att komma till rätta med frågan om de adliga
privilegierna. Såsom redan är nämdt, hade Ture Bjelke, då han sändes till
Polen för att utverka Sigismunds bekräftelse på Upsala mötes beslut, äfven
haft i uppdrag att begära stadfastelse på ständernas gamla fri- och
rättigheter. Hvilka anspråk härvid framstäldes för adelns räkning, finner man af ett
bref från herr Tures broder Hogenskild Bjelke, hvari han ålägger
sändebudet att uppvisa den förnedring, hvari adeln befunnit sig allt sedan Kristiern
tyrannens tid, och lika så af den mängd handlingar — från och med Alsnö
stadga till och med Kalmar recess af 1483 — som medsändes för att styrka,
hvilken ställning adeln rätteligen borde intaga. Då herr Ture ej mera i detta
i öfriga fall lyckades vinna konungens samtycke till de framstälda for-
an
dringarna, gjordes en förnyad framställning i samma syfte vid
kröningsriks-dagen i Upsala, då den ryktbara skrift framlemnades, som är känd under
namnet postulata nobilium. Den är författad af Erik Sparre och
ut-göres af tvenne afdelningar, af hvilka den förra hufvudsakligen afser att
bevisa, huruledes Sveriges egenskap af arfrike icke befriade konungen från
hans skyldighet att gifva försäkran om att hålla alla vid lag och rätt och
hvar och en vid hans tillbörliga friheter. Den andra afdelningen angifver,
hvilka dessa friheter äro, så vidt adeln angår, och af de urkunder som åbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
