- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
403

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna
för-fullmäktige
den 29 ok-

svar, medan ej heller de öfriga närvarande ständerna synas hafva varit hågade
att ställa sig på Earls sida, förklarade denne att han ämnade nedlägga
regeringen och för detta ändamål sammankalla ständerna, »ty meniga
ständernas vetskap och vilja förutan kunde han det icke göra»,
klaring afgafs skriftligen till de i Stockholm samlade ständerna
-for adeln, biskoparne och hufvudstadens borgmästare och råd —
tober och upprepades muntligen den 2 november 1596.

Men om Karl ansåg, att det var en riksdag som borde bestämma om,
huru regeringen nu borde ordnas, så var detta icke Sigismunds åsigt. Så
snart han genom de återvändande sändebuden erhållit underrättelse om hvad
som timat, utfärdade han (i början af januari 1597) fullmakt för rikets råd
att förestå regeringen och förbjöd riksdagen. Hans bref härom, lika som en
foregående skrifvelse, hvari han skarpt uttalade sitt ogillande af Söderköpings
beslut och hertig Karls sätt att gå tillväga, spreds kring landet och gjorde många
tveksamma, huru vida de skulle åtlyda de bref, hertigen vid ny årstiden
kringsände och hvari ständerna kallades att den 18 februari 1597 infinna sig i
Arboga. Största verkan synas konungens bref hafva utöfvat i
götalandskapen, der Gustafssönerne hade sina ståthållardömen. Karl å sin sida lät
riksdagskallelsen efterföljas af särskilda uppmaningar till ständerna att trots
konungens förbud infinna sig i Arboga, och såsom fordom hans fader tog han
dervid de pålitliga menigheterna till hjelp:
hau lät menige man i kopparbergslagen
och Dalarna utfärda förmaningar till
inbyggarn e i Vestergötland, Småland och |||

Östergötland att jemte öfriga ständer
besöka riksdagen, och sjelf infann han sig
vid tjugondedagsmarknaden i Enköping
och distingen i Upsala och förmådde de
der församlade menigheterna att utfärda liknande skrifvelser. Under allt
detta blef stämningen i riket i hög grad orolig, rykten utkommo att hertigen
ämnade med våld hemta de motspänstiga rådsherrarne till riksdagen och der
anställa ett »blodbad», och de af rådets medlemmar, som enligt konungens
fullmakt skulle föra regeringen i Stockholm, fuuno rädligt att begifva sig till
sina gods. Allt förebådade aft afgörande händelser stodo för dörren.

Den 22 februari 1597 öppnades riksdagen i Arboga. De närvarande
ständerna voro här ej så talrika som i Söderköping, särskildt saknades större
delen af adeln och krigsbefälet från Götaland. Yigtigast var att af
rådsherrarne endast en, grefve Axel (Lejonhufvud), hade infunnit sig. Då rådet,
lika som det var riksdagens upphof, allt hitintills varit sjelfva kärnan och
medelpunkten i dess förhandlingar, så väckte dess frånvaro till och med större
oro än konungens förbud mot riksdagen, och de högre stånden bådo
enstän-digt, att hertigen måtte försona sig med rådet. Det synes också hafva varit
ined ganska stor möda och hufvudsakligen med stöd af bönderne, som
hertigen lyckades genomdrifva ett beslut, hvilket i det väsentliga öfverensstämde

238. O re 1597 (slaget i Reval).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free