Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Baner och bröderne Ture och Klas Bjelke hade hertigen upprepade gånger
sändt kallelse att infinna sig i Stockholm för att stå till svars på hans
anklagelser. Då befallningen ej åtlyddes, erbjöd han dem sin vänskap, så vida*
de ville infinna sig i Upsala, förena sig med honom och ständerna och göra
afbon för, hvad de mot Arboga beslut och eljest förbrutit. Dessa vilkor
kunde-emellertid herrarne icke antaga, och vid underrättelsen om hvad riksdagen
beslutit funno Gustaf Baner och Ture Bjelke sin ställning så ohållbarr
att de skyndsamt flydde öfver danska gränsen. Af rådets medlemmar synas
nu — utom grefve Axel (Lejonhufvud), som fortfarande stod på hertigens
sida — endast Hogenskild och Klas Bjelke samt den gamle Nils
Gyl-lenstjerna hafva befunnit sig inom riket. De kallades alla till det
möte-med Götalands ständer, som Karl till pingsttiden (juni 1598)
sammankallade-till Vadstena, för att der afgifva den så ofta äskade förklaringen, huru vida
de ville göra ett med hertigen och ständerna eller icke.
Orsaken till detta nya mötes
sammankallande har man väl att söka i de
rykten, som under våren hunno till
Sverige rörande Sigismunds rustningar
för att med våld upprätthålla sin
konungsliga myndighet eller rättare sagdt
återställa den; ty så hade förhållandena under
hans obegripliga overksamhet utvecklat
sig, att han, för att begagna en berömd
författares ord, oaktadt han var den
laglige konungen, måste bereda sig på att
uppträda i strid med det bestående. Ehuru „ , , , , . ....
, , . • • i/., i ii , 240. Kalmar stads befästning (1586).
det ser ut, som om han ej sjelt hade klart
insett detta, voro dock de åtgärder han vidtog sådana, att de väl kunde väcka*
Karls och hans anhängares oro. På den allmänna meningen i Sverige sökte
han inverka genom en skrift, hvari allt hvad hertigen gjort framstäldes som
olagligt och ständerna påmindes om den trohet de voro konungen skyldiga; vid
Europas hof åter spriddes en annan skrift med motsvarande innehåll, och hvars
titel var »Ausa Caroli Sudermanniae ducis». Med Danmark slöts genom
Erik Sparre ett vänskapsfördrag, och i Lilbeck begärdes, att
handelsförbindelsen med Sverige måtte afbrytas. Till Estland och Finland sändes i början
af 1598 Sten Baner för att uppmana till åtgärder för ett infall i Sverige,,
och under ledning af Arvid Eriksson, som i december 1597 åter satt sig i
besittning af Åbo slott, bedrefvos rustningarna härför under våren med stor
ifver. För egen del erhöll Sigismund i mars 1598 polska riksdagens bifall till sitt
tåg och sammandrog derför en truppstyrka, hvars storlek dock ej uppgick till
mer än 5 000 man. För att erhålla de fartyg, som behöfdes till deras
öfver-fart, skickades Samuel Lascy för andra gången till Sverige med uppdrag att
hos hertig Karl framstalla den fordran, att svenska flottan skulle möta
konungen i Danzig. Som emellertid Sigismund med skäl kunde betvifla, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
