Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ran, som Sigismund afgaf efter slaget vid Stångebro, en punkt, enligt hvilken
denna fråga skulle afgöras inför en nämd af främmande furstars ombud; men
konungen hade genom sin flykt och hvad derpå följde gjort hela
öfverens-kommelsen ora intet, och dessutom skulle denna åtgärd tillgripas, först sedan
det visat sig, att saken ej kunde af svenska män afgöras. Denna uppfattning
var ständernas, då de i Stockholm 1599 beslöto att anmoda några furstar i
Tyskland att låta några goda män öfvervara rättegången, dock ej som domare,
utan som vitnen, och då de nu gingo att sjelfva upptaga målet till
ransak-ning och dom. Lika som vid
riksdagen 1529 utsågs bland ständerna en
nämd — 2 rådsherrar, 36 frälsemän,
44 af krigsbefälet, 24 borgare, 24
bönder och 23 fogdar och lagläsare —
och infor denna domstol uppträdde
hertig Karl sjelf såsom åklagare. Den
oformligheten, att han iifven utsett
domstolens ledamöter, skulle godtgöras
derigenom, att han löste dem fran den
trohetsed de svurit honom. Åtalet
gälde förnämligast de fem rådsherrar,
som efter Stångebro slag utlemnats till
hertigen, jemte Hogenskild och Klas
Bjelke, men inför rätten stodo
dessutom rådsherren Erik Abrahamsson
i
{Lejonhufvud) samt Karl Gustafsson
, Krister K lasson (Horn)
och en af finska krigsbefälet, Bengt
Falk. Anklagelsen rörde
hulVudsak-ligen stämplingar mot arflöreningen,
försök att utså oenighet inom den
kungliga familjen — först emellan
konung Johan och hertig Karl sedan
emellan den sist niimde och
Sigismund —, brott mot de forpligtelser
som gifvits hertigen lika som mot
Up-sala mötes och Söderköpings riksdags
beslut, onda anslag mot hertigens
person och bland brott emot rådseden
särskildt det fosterlandsforderfliga rådet till konungen att föra främmande
härsmakt mot riket. Rättegången tog sin början den 3 mars 1600. Erik
Sparre, Sten och Gustaf Banersamt Ture Bjelke gjorde alla insaga mot
domstolens befogenhet, hänvisande till hvad i Linköpings fördrag var stadgad t,
men invändningen ogillades, och de dömdes den 17 mars från lif, ära och gods.
Samma dom fåldes två dagar senare öfver Bengt Falk, och då ständerna i riks-
250. Kristina af Hulstein, Karls andra gemål
(1373-]<»«).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
