Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutet vid riksdagen i Norrköping hade 1604 en nämd sammanträdt i
Stockholm i ändamål att uppgöra förslag till förbättring af den allmänna lagen,
men så skarpa meniugsskiljaktigheter synas hafva yppats mellan de
medlemmar af nämden, som i enlighet med adelns mening tillsatts, och dem, som
konungen på egen hand förordnat, att tanken på samarbete måste uppgifvas,
och i stället för ett blefvo två olika lagförslag utarbetade, af hvilka det ena
efter den man, som namnes främst bland dess författare — Ture Jakobsson
Rosengren till
Grensholm,
sonson till Ture
Jonsson (tre
rosor) —
plägar kallas det [-»rosengren-ska»,-]
{+»rosengren-
ska»,+} medan
det andra, som
är utarbetadt
dels af Earl
sjelf, dels af
män hvilka
delade hans åsig-
ter, bär konungens eget namn. Olikheten emellan de båda förslagen är högst
betydlig och framträder särskildt i den starkt aristokratiska prägel som
utmärker det torra, medan det senare i vissa af sina stadganden lemnar nya
bevis för den sträfvan att upprätta en visserligen lagbunden, men af ensidigt
aristokratiska inflytelser oberoende och af folket i dess helhet begränsad och
med det samma samverkande konungamakt, som är ett utmärkande drag för
Karls hela politiska verksamhet. Man kan i detta afseende jemföra det ro-
sengrenska förslagets rådsed med innehållet
i det kapitel i Karls konungabalk som bär
öfverskriften: »Konung eger riksens vigtiga
saker med sitt rikes råds råd besluta och
stadga och ej annars». Då det på det förra
stället heter: Hvad som hans goda män och
271. Tv& öre 1609. råd råda konungen, det riket hans och ho-
»Staden Oöteborgs första mynt.» nOHl 8jeJf nyttigt Och gagneligt Vara kaUy
det eger han följa och lyda och eljest intet företaga af enskildt råd, utan det
med samtliga riksens råd berådslaget och beslutet är, och hvad de i saken
råda, det eger konungen utan misshag höra och efterkomma, som sagdt är»;
stadgar nämda kapitel i Karls förslag sålunda: »Nu kan konung något i
sinnet komma, som honom och hans fosterland ågäller; då eger han ej något
företaga, handla och besluta uti de saker och mål, som riksens och all
allmogens välfärd åhänger, och ej krig begynna eller fridstånd besluta ej heller
*ig i förbund inlåta med utländska konungar, furstar eller städer utan sitt
270. Sexdukat 1608.
»Sverige» rikes Tapen pi Magnus Ladul&s’ tid, svenskarnes och götarnes konung,
som regerade i Kristi &r 1277.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
