- Project Runeberg -  Administratif och statistisk handbok såsom bihang till Sveriges statskalender /
16

(1872) [MARC] Author: Fredrik Edvard Fåhræus, Olof Immanuel Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IG

Preussiska statens tillväxt under sednaste århundraden visar sig
af följande statistiska öfversigt:

Området utgjorde:

år 1608 qvadr. mil 716.

» 1688 •» * 2,013.

» 1786 » » 3,540.

»-1806 » » 5,725.

- 1867 » » 6,472.

Folkmängden utgjorde:

år 1713 omkr. 1,650,000.

» 1786 ») 5,430,000.

» 1816 ’» 10,402,631.

» 1840 » 14,991,241.

.t» 1852 » 16,935,420.

» 1864 » 19,304,843.

» 1867 « 24,039,668.

(Se vidare nedanföre under Tyska Riket.}

Reuss.

Reuss-Greiz. Reuss-Schleiz-Lobenstein-Ebersdorf.

5 qvadr. mil. (1867) 43,889 inv. 15 qvadr. mil. (1867) 89,097 inv.

Huset Reuss, som antagit Furstetiteln sedan 1778 och hvars alla
manliga medlemmar bära namnet Henrik, leder sin härkomst från
Ek-bert, Grefve af Osterode (år 900), och från de i 12:te seklet såsom
Kejserliga Riksfogdar vid Pleisse, Elster och Saale omtalade Herrarne
af Gleisberff. Familjen har varit delad i åtskilliga grenar, hvaraf nu
blott återstå Reuss-Greiz (eller den äldre grenen) och Reuss-Schleiz
(yngre) med bigrenen Reuss-Schleiz-Köstritz.

Rom.

Grunden till påfvarnes verldsliga magt lades 755, då Frankiske
Konungen Pipin den Lille skänkte dem det från Longobarderne
eröfrade Grekiska Exarkatet Ravenna vid Adriatiska hafvet. Carl den
Store ökade denna nybildade Påfvestat med Perugia och Hertigdömet
Spoleto. Under de följande århundradena förstorades beständigt dess
besittningar, särdeles genom den Toscanska Grefvinnan Mathildas
bekanta donation (1077) af s. k. "St. Peters arfvedel." År 1791
förlorade imellertid Påfven sina besittningar i Frankrike, Avignon och
Yenaissin. År 1798 förklarades Påfvens stater för en Romersk
republik, men återställdes dock redan 1800; af Napoleon införlifvades
sedermera Kyrkostaten dels med Franska Kejsaredömet, dels med
Konungariket Italien, men 1814 återfick Påfven sina fordna Italienska
besittningar. Sedan 1860 har dock Kyrkostaten, del efter del, å nyo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aoshbok/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free