- Project Runeberg -  Administratif och statistisk handbok såsom bihang till Sveriges statskalender /
40

(1872) [MARC] Author: Fredrik Edvard Fåhræus, Olof Immanuel Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

Kongl. Maj:ts Kansli.

Redan från 1200-talet omtalas Konungens Kanslerer — vanligen
Biskopar — i spetsen för Konungens Kansli. Riksrådet Conrad v.
Pyhy är den furste, som benämndes Konungens Öfverste-Kansler
(1538). Från den tiden kan bemälde embete anses såsom ett
riks-embete; också finnes redan 1569 detta embetes innehafvare benämnas
Riks-Kansler. K. Kansli-Kollegium inrättades imellertid först 1617;
Riks-Kansleren blef derstädes President.

Enligt 1634 års s* k. Regerings-Form utgjorde Kansliet 4:de
Riks-Kollegiet och luide till President Riks-Kansleren samt till ledamöter
2 (sedermera 4) andra Riksråd, 1 Hof-Kansler (embetet förekommer
redan under Carl IX) och 2 Stats-Sekreterare. I Kansli-Kollègium
skulle författas alla statuter, landsstadgar, ordningar och privilegier,
der skulle alla fullmakter skrifvas och utgifvas, dit hörde alla
riksdagshandlingar. underhandlingar med Främmande Magter samt alla
om Konungen ville anställa med Riksens Råd i gemen o. s. v.
Riksrådets sammankomster skulle af Riks-Kansleren anställas; han
var således i flere afseenden att förlikna vid en Premier-Minister.

Efter enväldets införande 1680 upphörde Riks-Kanslers och
Riks-Kansli råds-värdigheterna; de benämndes nu endast Kansli-President
och Kansliråd. De senares antal inskränktes äfven 1693 (från fyra)
till en. De båda Stats-Sekreterarne, som aldrig tillhört Rådet,
inkallades deruti under benämningen Statsråd af Carl XII d. 31 Dec. 1697;
den ene (Thomas Polus) erhöll dervid utrikes ärendenas ledning, den
andre (Carl Piper) Inrikes ärendenas. Sedan Polus aflidit 1708 och
Piper råkat i Rysk fångenskap 1709, upphörde Statsrådsvärdigheten
och återupplifvades ej förr än år 1809.

I den Kansli-Ordning Carl XII utfärdade från Turkiet 1713,
for-ordnades, att Kansliet skulle framdeles utgöras dels af ett Kollegium,
dels af sex Expeditioner. Kollegiet, som bestod af Kansli-Presidenten
såsom President, ett annat Kongl. Råd såsom bisittare, Hof-Kansleren
samt 2 à 3 Kansliråd, ägde att rådslå rörande Utrikes ärenden och
hade derjemte inseende öfver underordnade myndigheter.
Expeditio-nerne voro 1) Revisions-Expeditionen för Justitiemål (under s. k. Högste
Ombudsmannen), samt 2) Krigs-Expeditionen, 3)
Kammar-Expeditio-nen, 4) Handels-Expeditionen, 5) Första Utrikes-Expeditionen och 6)
s. k. Tyska eller Andra Utrikes-Expeditionen, hvardera under ett
Ombudsråd, som ej hade säte i Kollegiet. Expeditionerne skulle för
Konungen föredraga och sedan expediera alla ärenden.

Efter Carl XH:s död stadgades (1719) beträffande Kansliet, att
— utom Kansli-Presidenten — 3:ne af Rikets Råd der skulle sitta,
hvarjemte Expeditionernes antal inskränktes till 3: Utrikes-,
Krigs-och Civil-, hvardera under en Stats-Sekreterare, som i
Kansli-Kollegium ägde säte. Enligt 1720 års Regerings-Form och
Kansli-Ordningen d. 14 Juni 1720 förändrades dock ånyo Kansli-Kollegii organisa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aoshbok/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free