- Project Runeberg -  Administratif och statistisk handbok såsom bihang till Sveriges statskalender /
122

(1872) [MARC] Author: Fredrik Edvard Fåhræus, Olof Immanuel Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

skulle hafva bestyret med afbetalningarne å Rikets gäld. Denna
Direktion fortfor till år 1789, då Rikets Ständer, sedan de
garanterat och åtagit sig ansvar för Rikets uppgifna skuld samt
kostnaderna för pågående krig, "till lättande af Kongl. Maj:ts vigtiga
och angelägna omsorger" ställde denna skuld och sagde kostnader,
jemte de till betalning deraf anordnade fonder, under styrelse och
förvaltning af ett Riksgälds-Kontor, med 9 af Riks-Stånden utsedde
Fullmäktige. Enligt K. Förordn, d. 4 Nov. 1802 fick Riks-Banken
sig ålagd invexlingen eller realisationen af Riksgälds-Kontorets
utelöpande kreditsedlar, hvilkas sammanlagda belopp beräknades utgöra
15 millioner Rdr, men Riksgälds-Kontoret fortfor ändock ända till
Okt. 1834 att utgifva sina i allmänna rörelsen såsom laga mynt
gångbara kreditsedlar. Efter statshvälfningen 1809 ordnades
Riksgälds-Kontorets styrelse i enlighet med Riks-Bankens, så att den egentliga
administrationen, under Fullmäktiges öfverinseende, uppdrogs åt
Kommissarier, som ägde att besörja verkställigheten af meddelade
författningar och Fullmäktiges beslut. Riksgälds-Kontorets befattning med
liqviden af Rikets gäld upphörde, då Konung Carl XIII och
Kronprinsen Carl Johan vid 1815 års Riksdag åtogo sig att besörja
berörde liqvid, då belöpande sig till öfver 4 millioner Rdr Specie. —
Från och med 1823 års Riksdag har Riksgälds-Kontoret haft sig
ålagdt att med dertill anvisade medel bestrida en mängd i egenskap
af dels lån, dels anslag utan återbetalningsskyldighet och dels
kreditiv beviljade statsutgifter, hvarjemte detta verk dels alltsedan 1841
haft i uppdrag att genom vissa räntebärande pappers uppköpande
eller belåning hålla allmänna rörelsen tillhanda och för Statsverkets
räkning förränta sådana öfverskott^- och besparingsmedel jemte
andra Statens kontanta tillgångar, hvilka icke erfordras för beslutade
utbetalningars verkställande, dels sedan 1853—1854 årens Riksdag
haft bestyret med upplåningen och tillhandahållandet af de
förjern-vägsanläg^ningarne beviljade statsbidrag.

De i fråga om Riksgälds-Kontoret gällande Grundlagsstadganden
äro hufvudsakligen följande:

Riksgälds-Kontoret förblifver under Riksdagens styrelse, inseende
och förvaltning, och då Riksdagen ansvarar för den Rikets gäld.
Kontoret ombesörjer, så kommer Riksdagen, sedan Kontorets tillstånd
och behof blifvit i vederbörlig ordning utredda, att gehom särskild
bevillning tillskjuta de medel, som för betalande af denna gäld, till
ränta och kapital, oumbärliga finnas, så att Rikets kredit varder
bibehållen och vårdad (R. F. § 66).

Konungens ombud i Riksgälds-Kontoret beviste ej Fullmäktiges
sammankomster oftare, än då Fullmäktige åstunda att med honom
öfverlägga (R. F. § 67);

De till Riksgäldsverket höranda och dit anslagna medel må icke
under någon förevändning, eller med hvad vilkor som helst, derifrån
ryckas eller användas till andra behof än dem, Riksdagen bestämt.
Allt förordnande, som deremot strider, är kraftlöst (R. F. § 68);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aoshbok/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free