Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
à 4£00, Protokolls-Sekreterarne à 3,500, Registratorn 3^00,
Kansli-sterne à 1,800 och Kopisterne à 1,000 Rdr Rmt.
Lokalen är i K. Kanslihuset,
Rik«-Arkmt
Under Carl IX vidtogos anstalter att samla dem af Rikets
allmänna handlingar, som kunde tillrättaskaffas, hvarföre man ock har
ansett bemälde Konung såsom Riks-Arkivets förste grundläggare (år
1609). Icke långt derefter, eller år 1620, förordnade Konung Gustaf
II Adolf Peder Månsson Utter att "hafva Riks-Archivum såväl det nya
som det gamla under händer och i förvaring." I följande
Kansli-Ordningar meddelades ock nödig Instruktion i denna ael. Riks-Arkivet
intog främsta rummet bland Kansliets särskilda afdelningar och erhöll
från 1626 ett Riksråd (tillika Riks-Kansliråd) till styresman. Enligt
1661 års Kansli-Ordning skulle det 4:de bland Riks-Kansliråden vara
Custos Archivi; underordnad honom fanns en Secretarius Archivi. Carl
XILs Kansli-Ordning ålade Hof-Kansleren särskildt uppseende på
Kansli-Kollegii betjente, Kansli- och Antiqvitets-Arkicerne samt Kongl. Maj:ts
Bibliothek. Senaste Kansli-Ordning (af år 1809) innehåller de
hufvudsakliga stadgarne för Riks-Arkivet; dock har sedandess
Arkiv-Sekreteraren år 1835 erhållit benämning af Riks-Arkivarie och ny reglering
för hela Verket ägt rum enligt K. Br. d. 10 Maj 1853.
Riks-Arkivet» ändamål är att sköta och akta alla Riksens gamla
handlingar samt ordna och öfverse dem, deröfver hålla registratur etc.,
äfvensom att vårda sådana nya handlingar, som böra dit aflemnas, så att
de, under säkert förvar, måtte vara tillgänglige vid förekommande
behof. Det är gemensam förvaringsort för alla till Kongl. Maj:t ingående
och för koncepterne till de från Honom genom Stats-Departementen
ntgående handlingar. Jemte Riks-Registraturet (från år 1523) förvaras
der ock en mängd genom köp, donationer m. m. förvärfvade skrifter
och handlingar, hvaribland pergamentsbrefsamlingen från
1100-1500-talen. Under Riks-Arkivarien, som är Styresman för hela Verket,
finnas 2:ne Aktuarier såsom Sous-Chefer för hvar sin afdelning, den
Administrativa och den Historiska.
Lönen är för Riks-Arkivarien bestämd till 5,000 Rdr, för hvardera
af Akluarierne till 3,500, Förste Amanuenserne à 1,800 samt Andre
Amanuensen 1,000 Rdr.
Lokalen är tills vidare i Riks-Arkivets hus, Skeppsbron N:o 2.
Kongl Bibliotheket
En Kongl. Bibliothekarie nämnes först under Konung Carl IX, då
Johan Buræus dertill förordnades. Gustaf Adolf skänkte sedan K
Bibliotheket till Upsala Akademi, men under hans dotter Christina
inrättades ånyo ett Kongl. Bibliothek på Slottet, betydligt riktadt genom
eröfringarne under Tyska kriget. Större delen af denna boksamling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
