- Project Runeberg -  Administratif och statistisk handbok såsom bihang till Sveriges statskalender /
133

(1864) [MARC] Author: Fredrik Edvard Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1388

Fullmäktige åtnjuta i arfvode 1,600 Rdr hvardera.
LSneinkom-tterna för Embets- och Tjenstemännen utgöra: för Sekreteraren 5,000,
Kommissarierne à 5,000, Kamereraren i Boksluts-Kontoret 3,600, d:o i
Revisions-Kontoret 3,450, Ombudsmannen 2,300, Fullmägtiges Notarie
och Registrator 2,300, Kommissariatets Notarie 2,300,
Kassa-Bokhållaren och Bokhållarne i Boksluts-Kontoret à 2,300, Kanslisterne,
Kammarskrifvaren och Kontorsskrifvare à 1,150—1,650 Rdr; hvarjemte för
tjenstemännen i 2:dra och 3:dje graden (Kamererarne, Ombudsmannen,
Notarierne och Bokhållarne) aflöningen ökas efter 5 och 10 års tjenst
ända till 2,500 och 3,000 i 2:dra samt 3,500 och 4,000 Rdr i 3:dje
graden.

Riksgälds-Kontorets samtliga inkomster år 1862 utgjorde 10,738,077
Rdr 39 öre och utgifterna 5,547,047 Rdr 83 öre*). Dess behållningar
och fordringar vid samma års slut uppgingo till 16,791,292 Rdr 11 öre,
hvaremot skulderna utgjorde 8,061,762 Rdr 11 öre; sålunda öfverstege
tillgångarne de senare med 8,729,530 Rdr. — Af de för Statens
Jernvägsanläggningar genom Riksgälds-Kontorets försorg anskaffade
fonderade statslån — 1858 : 21,841,333 Rdr och 1860: ytterligare 26$
millioner (hvari dock Riks-Banken deltog med öfver 4 millioner Rdr) —
återstod vid slutet af Juni månad år 1863 en kapitalskuld af 49,509,689
Rdr eller, efter afdrag af de för dessa lån bildade särskilda
amortis-sements-fonders dåvarande behållningar (2,564,107), 46,945,582 Rdr.
För dem bland dessa lån, som blifvit upptagne inom Sverige, utgjorde
skulden vid sagde tidpunkt, 8,140,667 Rdr, och för de utrikes upptagna
lånen 41,369,022 Rdr. Dertill kommer det vid sista Riksdagen
Deslutade nya Jernvags-lånet å 35 millioner Rdr.

Lokalen är i Riksgälds-Kontorets hus (f. d. Furstliga
Hessenstein-ska huset), Riddarholmen N:o 2.

Riddarhus-Direktionen.

Gustaf II Adolf utfärdade den första Riddarhus-ordning d. 9 Juni
1626, och ungefär samtidigt beslöts uppbyggandet af ett Riddarhus,
"att Adeln der skulle förvara sina privilegier, hålla sina samqväm,
bröllop och andra solenniteter, så ock inrätta en skola eller kollegium
för deras ungdoms undervisning", hvadan ock ett hus vid
Svartmangatan för berörde ändamål inköptes. Axel Oxenstjerna var sedermera
den, som för uppbyggandet af ett nytt Riddarhus sålde den tomt,
der Riddarhuset nu är beläget, och uppgjordes ritning och alla
förberedande anstalter till Riddarhusbyggnaden af Simon de la Vallée,
hvarefter det gamla Riddarhuset år 1657 såldes till Tyska kyrkan.
Nedersta våningen af nuvarande Riddarhuset var färdig redan år 1650.
Takmålningen eller plafonden i Stora Riddarhussalen anses såsom ett
af Ehrenstrals mästerverk, och väggarne i denna sal, behängda med

*) Jfr Tab. Bil. Nw 7 öfver Stataregleringen, der de förnämsta af
Bik»-gälds-Kontorets inkomst- och utgifts-titlar finnas särskildt upptagne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 9 04:02:53 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aoshbok64/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free