Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’304
vakts-inrättningen år 1833 upplöstes, blef berörde Kompani förstärkt,
under benämning Stockholms Städs Militär-Korps, samt erhöll till
åliggande dels Militär-Kompaniets äldre tjenstgöring, dels
nattpatrullerin-gen, dels servisen af 3:ne Stadens brandsprutor. Efter Polisens
omorganisering år 1850 har nattbevakningen hufvudsakligen öfvergått från
Stadens Militär-Korps till Polisen, och den öfriga delen af
Stadsmili-tär-Kompaniet, f. n. 105 nummer, ställts under
Bemedlings-Kommissio-nen. Underbefäl och trupp är inqvarterad i s. k. Sieverska kasernen,
N:is 9 och 11 Tjärhofsgatan, och består Kompaniets tjenstgöring
numera i rådhusvakt, fångtöring, sprutservis, eldpiket (vid eldsvådor), vakt
vid kasernen, vid magistratspredikan m. m., spetsgård under
schavotteringar och afrättningar, sprutmönstringar o. s. v.
Borgerskapets Bemedlings-Kommission (å Börsen) har till
hufvud-sakligt åliggande, dels att verkställa debitering och uppbörd af de
utskylder till staden, som af Borgerskapet årligen erläggas, samt samma
medel förvalta och använda i öfverensstämmelse med gifna föreskrifter,
dels att ombesörja underhållet af Stadens Militär-Kompani, bestrida
ved- och ljus-kostnaden för Garnisonsvakterna vid Gustaf Adolfs och
Södermalms torg samt hafva under vård och förvaltning såväl
åtskilliga fonder, som Börshuset och Navigationsskolehuset m. m.
(Statistisk Tabell öfver Rikets Städer, se Tab. Bil. N:o 14).
Karantäns-Staten.
(Se ofvan sid. 88).
b) för jordbruket och öfriga näringarne.
Landtmäteri-Staten.
Nyttan af ägors läggande i s. k. storskiften eller ett visst mindre
antal större skiften (i motsats till tegskiften) föranlät påbudet om
storskiften (1757 och 1762); ägornas sammandragning i ännu färre, helst
i blott ett enda skifte, d. v. s. enskiften påbjöds genom särskilda
förordningar för de olika provinserna, hvaribland först för Skåne år
1803. Med upphäfvande häraf utkom d. 4 Maj 1827 ännu gällande
K. Stadga om Skiftesverket i Riket, hvarigenom berörde benämningar
utbyttes mot den gemensamma af laga liften. Ett särskildt slag af
storskifte är genom K. Br. d. 17 Aug. 1804 infördt i Kopparbergs län
(för de egentliga Dalsocknarne) och fortgår hufvudsakligen på Statens
bekostnad; ändamålet dermed är dels det allmänna, att utbyta små
och spridda ägolotter mot större och bättre belägna, dels det för
Dalarne egna att bereda tillfälle för smärre possessioners sammanläggning
till s. k. besutenheter och dymedelst hjelpa den särdeles invecklade
och för jordbrukets framgång hinderliga ägoblandning, som i Dalarne
Mr forntiden af allmogen brukats. I Svärdsö socken börjades år
1848 ett särskildt storskifte, hvilket numera är afslutadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
