Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tab. N:o 3). —
d)
Enligt Finans-Komiténs Betänkande utgjorde år 1860 värdet af
Rikets samtlige
jerngrufvor................13,584,360 Rdr, deraf 1.816,720 Rdr för konstverken:
silfvergrufvor............238,350 » » 34,750 » »
kobolt- o.
koppargrufvor......................2,939,900 » ». 554,900 » »
zinkgrufvor................1,420,000 >. » 100,000 » »
nickelgrufvor............46,000 » » 6,000 » » »
blyerzgrufvor..........5,000 » ;
brunstensbrott... 5,000 « ;
stenkolsverk..............231,450 » , deraf 231,450 » »
Summa värde
för grufvor: 18,470,060 Rdr, deraf 2,743,820 Rdr för konstverken.
Masugnarnes värde vid samma tid uppgafs till Rdr 9,243,937;
gjuteriernas och mekaniska verkstädernas till 4,432,619; stångjerns-, stål-o.
gröfre jern-förädlingsverks till 17,284,627; silfververkens till 178,780;
kopparverkens till 2,923,400; samt kobolt-, rödfärgs- m. fl. verks till
406,000 R:dr.
/errcOTatøi-uppfordring ägde under år 1862 rum i de flesta af Rikets
län; de förnämsta grufvefälten voro Persbergs- och Yngshyttefälten i
Wermland med 1,083,260 centn. samt Dannemora malmfält i Upland
med 502,284 centn. — Sjö- o. myrmalm upptogs i Småländska länen och
Jemtland. — Tackjern tillverkades vid 221 masugnar, deribland
Finspångs (i Östergötland) samt Åkers och Stafsjö (i Södermanland) ägde
dubbla pipor. I Blekinge, Skåne, Halland, Bohuslän, Elfsborgs län
samt å Gotland ägde ingen dylik tillverkning rum. —
Gjutgodstillverk-ning genom tackjerns omsmältning ägde rum i Stockholms stad och
samtlige länen, utom Upsala, Gotlands, Christianstads och Hallands;
den betydligaste var vid Motala (13,075,81 centn.) och vid Arboga
gjuteri (10,649,88 centn.). — Stångjern tillverkades vid 440 verk med
933 sinälthärdar, belägne i alla län, utom Gotlands, Blekinge, Hallands
och de Sk’ånska länen; jernmanufaktur o. stål vid 294 verk, i samtlige
län, utom Gotlands o. Christianstads. — Srt/eer-tillverkning ägde rum
vid Sala, Guldsmedshyttan (i Örebro län), Persbo o. Löfås (i Dalarne)
samt Lahäll (i Wermland). — Koppar erhölls vid Åtvidaberg (i
Östergötland), Stora Kopparberget, Såghyttan, Garpenberg, Smedstugan,
Korsnäs m. fl. (i Dalarne), Gustafs o. Carlbergs kopparverk (i Jemtland),
Riddarhyttan (i Westmanland), Kafvelstorp, Ljusnarsberg o. Flögfors
(i Örebro län), Waldemarsvik o. Wirum (i Calmar län), FredriksDerg
o. Klefva (i Jönköpings län) samt Tunaberg (i Södermanlands län). —
Nickel bröts vid Sågmyra (i Dalarne) o. Klefva (i Jönköpings län). —
.afmiww-tillverkning ägde rum vid Skultuna (i Westmanland), i Nyköping
och vid Gusum (i Östergötland). — Kopparhamrar o. valsverk utgjorde
13 (i Södermanland, Östergötland, Småland, Blekinge, Skåne,
Westergötland, Örebro län o. Dalarne); det förnämsta af dessa verk var vid Avesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
